Låter Thoreau sammanfatta min dag;
"Nyss var det morgon- och se, nu är det redan skymning, och intet minnesvärt har blivit utfört".
Alltför många dagar låter sig beskrivas med dessa ord. Om man inte värderar de små vardagliga händelserna som minnesvärda. Detaljerna istället för den stora helheten. De flyktiga mötena med främlingar. Värmen från ett oväntat leende. Doften av nybryggt kaffe. Det vackra vårljuset. Vinden som försiktigt rufsar till håret.
Ibland blir allt en ständig jakt på att vara snyggast, bäst, störst och alltid först. Annars finns man inte, syns inte, räknas inte. Istället för att uppskatta det unika hos var och en ska alla stöpas i samma form. Och saker av verklig betydelse försvinner långt bort i periferin.
Som omtänksamhet, vänlighet, kärlek. Små gester av verklig omtänksamhet kan få mig att börja gråta som ett litet barn. Det berör mig på djupet.
En dag som innehåller något av dessa saker är verkligt minnesvärd.
3 kommentarer:
Sant och värt att jobba för. Uppskatta de små sakerna är viktigare än man tror. Svårare med kanske.
Hoppas kvällen var bra och morgondagen blir det med!
Och hur kommenterar man ett sådant här inlägg då, för de här funderingarna kan man ju förlora sig i totalt om man inte passar sig.
Jag tror jag nöjer mig med att bara säga att det verkligen var ett fint och tänkvärt inlägg som berörde mig på djupet (nu lät jag banal kände jag men det menade jag verkligen inte att vara).
beerbelly: Precis så är det, viktigare men betydligt svårare än det låter..
Tack detsamma!
Kram
b-flat: Ja, det är lätt att förlora sig i funderingar..
Kanske bara bra att göra det ibland. Vem vet ;)
Kram
Skicka en kommentar