Mitt i natten

Det var fullständigt kaos på jobbet, eller snudd på iallafall.. Möttes av en sjuksköterska i upplösningstillstånd som skulle rapportera över.. Det var hans första dag efter inskolningen, och han hade placerats helt ensam på ortopeddisken... Kul. Som ensam sköterska ska man hålla koll på alla patienter, se till att de kommer på rätt avdelning, lämna rapport till avdelningen, se till att patienten kommer på röntgen, får smärtlindring, får övriga mediciner, lugna anhöriga, lugna patienterna, få in och ut patienterna på rum, assistera vid sårskador, gipsa, linda om skadade kroppsdelar samt helst sitta vid datorn hela tiden för att hålla koll på allt som händer och ligga steget före doktorerna och helst veta vad de tänker göra och vad de behöver innan de ber om det... och en hel del annat...Puh!

I vanliga fall så finns det en till sjuksköterska mellan 10-18, men inte idag..
Så det fanns en del kvar att göra när jag tog över.. och värre skulle det bli..

Det bara rasade in ortopedpatienter hela kvällen. Alla andra diskar på akuten hade det hur lugnt som helst. Men inte på ortopeden. Till slut sade jag åt sköterskorna som prioriterar att de inte fick komma med fler patienter.. men de låtsades inte höra ;)

Blev alldeles överlycklig när jag fick syn på nattpersonalen =) Blev ännu lyckligare när jag kom att tänka på att jag nu är ledig i tre hela dagar..

Annars börjar mina resor till och från jobbet mer och mer likna resor in i djurens och insekternas mystiska värld.. Idag på bussresan in till jobbet bestämde sig en geting att krypa runt på fönstret framför där jag satt. Tjejen som satt där var kolugn. Rörde inte en min. Jag var tvungen att kika om hon verkligen andades.. Det gjorde hon.. Getingen kröp fram och tillbaka, flög en liten mikrometer, satte sig nästan vid hennes arm, höll på att flyga in i hennes hår...och hon bara sitter där.. Jag blev så imponerad att jag nästan glömde bort getingen. Tyvärr satt jag inte lika lugnt :(

Försökte verkligen in i det längsta att behålla min värdighet, ryckte bara till några gånger när getingen kom farligt nära över på min fönsterbit, men satt annars någorlunda coolt.. Tills äckelgetingen plötsligt insåg att det vore mycket roligare att krypa runt på fönstret där jag satt.. Och då försvann en hel del av min värdighet, kan jag säga.. Väste åt getingen att ge sig av, han hade ju för sjutton en hel buss att flyga runt i, varför hålla på att fjanta sådär och bara krypa på ett och samma fönster.. Började leta i väskan efter något lämpligt tillhygge att nita till honom med ifall jag skulle bli nödd och tvungen.. hittade inget stort nog.. hade ingen tidning heller.... Hela resan kröp han omkring.. Full buss också, så det var inte så lätt att byta plats.. Hoppade av bussen först av alla, utan getingstick =)

På hemresan var det en liten minihund som hela tiden ville klättra upp i mitt knä :) Hur söt som helst, ville helst av allt ta med honom hem...fick inte.. Fick klappa iallafall... =)