Livsöde

Fick ta del av ett så sorgligt livsöde idag. En äldre dam som jag gick för att titta till berättade sin historia för mig. Något jag sade påminde henne om hennes dotter, som hon hade förlorat för ett antal år sedan. Så hon började berätta om hennes öde.. Hon beskrev henne med tacksamhet och värme i rösten, sade att hon var så glad för den tid hon fått ha henne hos sig.. Dottern hade precis mött mannen i sitt liv, de hade köpt hus och planerade inför sitt bröllop när hon plötsligt blev sjuk. Det visade sig vara cancer, och inom fyra månader var hon borta. Hon dog på sin bröllopsdag och begravdes i sin bröllopsklänning.. men hur sorgligt kan det bli egentligen... När damen kommit så långt i sin historia var det helt kört för mig.. blev alldeles tårögd och var tvungen att uppbåda all min viljestyrka för att inte börja gråta ordentligt.. Sedan berättade hon att dotterns fästman blivit som hennes son, de stod fortfarande varandra nära.. så en riktigt fin historia på samma gång..

Blev riktigt våldsamt på jobbet idag :/ till och med en del gamla damer försökte slåss med oss.. vilket gjorde att allting tog en evig tid, vi var tvungna att gå in flera stycken till de flesta patienter för att inte råka illa ut.. Vi hade inte långtråkigt iallafall =) En dam skrek så att det hördes över halva sjukhuset och hennes make hängde på disken typ hela kvällen för att vi skulle hjälpa honom att lugna ner henne.. Hon var inte lätt att lugna ner, direkt..

Tur att det är sovmorgon imorgon med =)