Ibland kan det vara bra att släppa taget om alla förväntningar som vi går och bär på. Vi har förväntningar på allt och alla vi möter, vi har förväntningar på väder och vind, på vad folk ska säga, hur folk ska bete sig i olika sammanhang, vilka kläder folk bör ha på sig, vilken sorts reaktioner och uppskattning vi borde få, vi önskar att få och innerligt och desperat behöver och hoppas och längtar efter att få. Listan kan göras hur lång som helst. Våra förväntningar kan bli hur tunga som helst. Vi bär runt på bördan av tusen och åter tusen förväntningar inom oss. Och vi kroknar under tyngden.
Vi är inte alltid medvetna om hur mycket våra förväntningar tynger oss och hindrar oss och försinkar oss och försenar oss. Hur mycket de besvärar oss. Och hur de kan göra våra liv mer komplicerade och tillkrånglade och betydligt mer svåra att leva. För det händer inte alltför sällan att våra förväntningar inte uppfylls. Folk beter sig inte som vi önskar och vill och hoppas. Vädret gäckar oss och spelar oss ideligen spratt. Livet lägger sig i våra planer. Gång på gång.
Både våra egna och andras förväntningar kan lätt snärja oss och skrämma oss och lägga sig som ett tungt ankare efter oss och dra ner oss på botten om vi inte lyckas skaka av oss dem i tid. Och hamnar vi där får vi kämpa hårt och länge för att lyckas ta oss upp till ytan igen.
Och sedan, gåendes hand i hand med våra förväntningar, finner vi våra fördomar.
De stela och fula och ibland rent av förfärande små och trångsynta mallar som vi utgår ifrån och som begränsar och granskar och förminskar allt vi möter utefter vår väg.
Med högt ställda och snävt tilltagna förväntningar på hur saker och ting ska och borde och måste vara begränsar vi vår egen väg framåt. Och vi blir garanterat ledsna och besvikna och upprörda.
Om vi istället släpper taget och tillåter allt att bara vara precis som det är.
Om vi släpper taget och accepterar och möter det som kommer i vår väg utan en massa förutfattade meningar eller fördomar eller förväntningar. Om vi låter människor få chansen att visa oss. Överraska oss. Charma oss. Förtrolla oss.
Om vi låter varje stund få vara det den är utan att vi rör till allt eller krånglar till allt genom att vi önskar att den vore något annat. Om vi bara sakta går framåt i våra liv och observerar och förundras över hur storslaget och fascinerande livet faktiskt kan vara.
Så ser vi.
Att utan förväntningar och fördomar kan vi möta varje stund och varje människa med tillförsikt och med en befriande öppenhet.
Och utan snäva förväntningar kan livet bli ett storslaget och inspirerande äventyr.
Om vi släpper taget så kan vi andas in doften av frihet.
5 kommentarer:
"Att inte döma skapar tystnad i ditt sinne" säger Deepak Chopra. :)
Hej Mats!
Ja, efter den här dagen på jobbet behöver jag verkligen tystnad i mitt sinne... Allt som kan krångla har krånglat, till och med hissen upp till akutoperation. Inte bra. Och galet mycket folk på akuten, ibland verkar det som om hela Stockholms befolkning blir sjuka samtidigt...
Hoppas du haft en fin dag!
Mitt i prick. Kommer att tänka på mindfulness och vad man bland annat trycker på där. Också lite av "släpp taget ... om jaget". Om man/när man ser sig själv som hela tillvarons norm kan det lätt bli lite jobbigt. Påminns också om ett citat som jag har haft i skallens lilla citatbank i många år - men gått bet på att koppla till upphovsman (eller -kvinna): "Lycka och olycka, bär dem med jämnmod. Allt går över. Även du." Bör nog i alla fall vara lite åt det hållet. Åtminstone till hälften ...
Hej Bengt!
Som alltid kloka och tänkvärda ord från din citatbank.
Både idag och igår har jag prövats hårt på jobbet vad gäller just detta, att släppa taget om alla förväntningar. Med mer eller mindre lyckat resultat...
Sådana informativ hemsida! Stort tack! Tack för en bra tid att besöka nurse-nurseblog.blogspot.com. Det är verkligen ett nöje att förstå en webbplats gillar det här fylld med fina information. Tack!
Skicka en kommentar