*bild från morgueFile.com
Vi vet men vi glömmer bort.
Vi hör budskapen men vi låtsas att vi inte hör och vi låtsas att vi inte förstår.
Vi skulle kunna och vi skulle förmodligen dessutom må alldeles underbart bra av det men vi låter bli.
Vi har kunskapen och informationen men vi har inte alltid viljan eller lusten eller orken.
Vi har förmågan och möjligheterna men vi väljer ändå ofta att titta bort.
Vi riktar hellre blicken alldeles vid sidan av eller strax nedanför eller högt, högt över den plats där vi vet att sanningen bor.
Vi vet mycket väl vad som skulle få oss att må lite bättre.
Vi vet vad våra kroppar behöver för att orka med och hålla sig friska.
Vad våra hjärtan mår bra av och vad de tar skada av.
Vad vi inte kan kompromissa med om vi vill må bra.
Vi vet att vi bör dricka lagom mycket vatten, vi vet vilken mat som är hälsosam för oss och vilken som inte är det. Vi vet att motion är bra och nödvändigt, att vi behöver frisk luft och tillräckligt med sömn och vila.
Men vi har inte alltid vårt eget bästa för ögonen.
Och därför struntar vi så många gånger i det allra viktigaste och dyrbaraste och finaste vi har i våra liv.
Vi struntar ofta helt och fullständigt i oss själva.
Trots att vi vet att vårt liv skulle bli ganska så tomt och tyst och mörkt och innehållslöst utan oss.
Från det allra första andetaget har vi varit med. Och sett. Och hört. Och förstått.
Vi har anat. Och vi har insett.
Att vi är en rätt så central person som trots allt är ganska viktig i vårt eget liv.
Även om vi försöker låtsas något annat.
Du är nämligen regissören och huvudpersonen och rollbesättaren i ditt eget liv.
Ingen annan kan ta din plats, någonsin, inte ens den mest välrenommerade stand-in kan komma i närheten av att vara du. Ingen annan.
Du är unik. Dyrbar. Älskad.
Och värdefull.
Du är starkare än vad du tror och än vad du kanske någonsin kommer att förstå.
Du har mer inom dig än vad du någonsin kunnat ana.
När du behöver det kommer du att upptäcka att du djupt där inom dig har mod som det tuffaste lejon.
Att du har styrkan att möta utmaningar du inte trodde att någon skulle kunna överleva.
Att du har förmågan att skapa, uppfinna, leda, producera och förverkliga saker du hade trott var helt utom räckhåll för dig. Du är full av dolda resurser och talanger och oupptäckta förmågor.
Du förtjänar det allra bästa. Det godaste. Det finaste.
Du förtjänar att njuta av livet och skratta och lyckas med allt du vill åstadkomma.
Och just därför.
Just därför ska du vara rädd om dig.
Ta hand om dig själv lite bättre.
Unna dig lite mer.
Det är dags inta tronen i ditt eget kungarike.
4 kommentarer:
Bra och tänkvärt inlägg. Detta borde man verkligen tänka mer på...
Hej Mats!
Tack snälla!
Det är bra om vi kan bli mer medvetna om och till slut inse att vi också räknas och betyder något.
Och hur viktigt det är att ta hand om sig själv. Varje dag.
Jag ser alltför många exempel på motsatsen på mitt jobb. Tyvärr.
Hoppas du har en fin kväll!
Som vanligt håller jag med. Jag försöker faktiskt att efterleva det du skriver om men man behöver bli påmind. Vissa mer än andra. Jag hoppas verkligen att många läser din blogg och får ta del av dina visdomsord!
Svar: Jag tror det går alldeles utmärkt att ersätta kycklingen med quorn.
Hej Ansibecki!
Hoppas du haft en riktigt fin midsommar!
Jag behöver också bli påmind. Om och om igen. Och igen. För jag glömmer och jag snubblar och jag faller.
Tack snälla du för de fina orden!
Och tack för alla dina underbart inspirerande och frestande recept!
Jag ska testa med quorn, tror det blir jättegott.
Hoppas du har en bra kväll!
Skicka en kommentar