lördag 26 mars 2011

Hela livet i din hand

                                                                                          * bild från morgueFile.com

Varje dag när du vaknar har du en möjlighet att göra ett val. Ett nytt val.

Du håller morgondagen där, i din hand.
Det är du som bestämmer hur du vill att den ska se ut.
Bara du.

Om du inte trivs med hur du lever ditt liv, välj igen. Gör något annat. Hitta på något, vad som helst.
Gå i en helt annan riktning, vänd tillbaka och börja om från början om du så vill, men stanna för allt i världen inte kvar där du är idag. Inte om du inte trivs.

För missnöje och besvikelse föder bitterhet och ilska. Och irritation.
Och en missljudande klagosång. Det kan leda till depression.
Smärta och spänningstillstånd och panikångest.

Och vad du än tänker och hur du än ser på dig själv och din betydelse här på jorden så påverkar du människorna runtomkring dig mer än du tror.
 
Det spelar faktiskt roll hur du mår. Att du hinner med det du vill hinna med.
Att du tar dig tid att göra de saker du älskar att göra.
Och att du tagit dig tid för att ta reda på vad du älskar att göra.
Att du har landat i dig själv och känner dig hemma där.
Livet är alldeles, alldeles för kort för att levas för alla andras skull.
Det måste levas för dig.

Du håller livet där, i din hand.
Det är du som bestämmer hur du vill att det ska se ut.
Bara du.

Det spelar också roll hur du trivs med ditt liv.
Först och främst för din egen skull. Du förtjänar ett liv som du trivs med och som gör dig glad.     
Och det spelar även roll för alla de människor som lever och andas i din närhet.

Det är så viktigt att vi blir bättre på att ta hand om oss själva.
Tar hänsyn även till oss själva. Är rädda om oss. Ser till att vi mår bra.
Ingen kan göra det bättre än just vi.
Och ju bättre vi blir på att ta hand om oss själva, ju mindre behöver folk oroa sig för oss.
Vi blir inte så ilskna, krävande och hopplöst negativa.
Vi blir så mycket lättare att umgås med.

Du håller morgondagen där, i din hand.
Bestäm dig för hur du vill att den ska se ut.
Och bered dig på att möta den.

3 kommentarer:

Kjell sa...

Visst är det så att din attityd i vardagen betyder mycket för hur du mår.Ett positivt tänkande att det alltid finns en lösning på något sätt hjälper dig att gå vidare. Faktum är att har man en kris av något slag så är det inte alltid lätt men ändå viktigt att se detta som en möjlighet. Varför? jo du måste då välja en ny väg, fatta ett beslut som kan vara till det bättre. Vid nästa vägskäl kan krävas ännu en ny väg ..men du tar dig hela tiden framåt.
Alltså- positivt tänkande är livsavgörande hur du mår både fysiskt och psykiskt. Människor med grava handikapp som ändå "tar sig framåt" har min fulla beundran. Vilken livskraft dessa människor har.

nurseblog sa...

Hej Kjell!

Precis, det har väldigt stor betydelse för hur man mår.

Möter ett ökande antal yngre patienter dagligen på jobbet som försöker ta sitt liv på olika sätt, eller söker för något annat men berättar att de inte orkar leva längre. Tycker detta är så sorgligt och tragiskt.
Det är möjligt att jag har en något snedvriden bild av det hela eftersom jag bara ser de som söker akut hjälp, men det känns som om det nuförtiden är många som inte orkar ta motgångar och kämpa lite utan ger upp direkt.
Önskar nästan att man kunde lära ut positivt tänkande och lite kämparanda redan i skolan.

Håller med dig, de är verkliga inspirationskällor. Har även mött en del riktigt positiva och modiga svårt sjuka människor, det är möten jag aldrig glömmer...
De är sanna vardagshjältar.

Anonym sa...

Inte alla har morgondagen i sin hand.
Det skorrar lika illa som sången " Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu."

Plattityder och ordbajs.



En ickemänniska, osynlig, ohörbar och nedtystad till ordlöshet och tvivel om at "livet inte ens är värd att "leva", har inte någonting i sin hand.

Synskadad, hörselskadad, rörelsehindrad, glömsk och förstörd av skolios, whiplash, artros, migren och som aldrig någonsin tagits på allvar. Stämplats som psykisksjuk för att göra det enkelt för sig. "
I Sverige har vi yttrandefrihet," Halleluja!
Yttrandefrihet, men vad är den yttrandefriheten värd, när man ingen rät har att bli hörd och trodd?
Den man har satt stämplen "psykisks sjuk", har ingen rät. Vem ser och hör dennes ord? Det är ju en sån.

Har just läst talboken "Tork inga tårar utan handskar, av Jonas Gardell. Där kan man läsa allt om att vara en ickemänniska. Bara värd förakt.
Psykisk sjuk, ja efter åratal av förlöjligande, kränkande och idiotstämplad, blev jag psykisksjuk. Men vad är hönan eller ägget? Efter år förlöjligande och nekande av undersökning och vård, blir man till slut krossad och då stukas naturligtvis psyket, då kommer det som ett brev på posten. "vad var det vi sa, det var psyket."

Jag är gammal och nu sju år av total ensamhet, gör att min hjärna inte får den stimulans den behöver. "hjärnan behöver också gymnastik" hette en bok.
Nu får den ingen gymnastik länger och glömskan har byggt bo i mitt huvud. När jag sökte hjälp med min glömska, blev jag nekad någon hjälp, jag fick en massa frågor som ," Vart ligger Grand Canyon, Vad är K4, Vad är en Mandarin "folket", Vem var Händel. Vad är en Bahytt?"Osv,osv.
Jag kommer inte ihåg frågorna, men ungefär så här. Är det frågor som avgör om man är glömsk, eller är det frågor som vill ha mitt IQ ?
Det var så kränkande och förnedrande, så jag gick inte utan för dörren på över två månader och jag känner obehag, rädsla, frustration och vanmäktig ilska, så fort jag måste tala med en läkare. För vad som står i journalen får jag ju bara se en promille av, det som inte passar sig att jag skall få se, hålls undan. Hade jag fått tillgång till hela journalen, hade det varit många läkare som fått hängas ut. Men vadå. En prickning högst och så hade dom trallande vandrat vidare.
Så säg inte att vi har ödet i vår hand.
Det enda vi har i vår hand är. En burk tabletter och hoppas på minst tjugo grader kallt, så medicinen får en att somna och man känner inte av kylan. Då först har man ödet i sin hand.
Tack för mig.