Inta tronen i ditt eget kungarike

                                                                     *bild från morgueFile.com
Vi vet men vi glömmer bort.
Vi hör budskapen men vi låtsas att vi inte hör och vi låtsas att vi inte förstår.
Vi skulle kunna och vi skulle förmodligen dessutom må alldeles underbart bra av det men vi låter bli.
Vi har kunskapen och informationen men vi har inte alltid viljan eller lusten eller orken. 
Vi har förmågan och möjligheterna men vi väljer ändå ofta att titta bort. 
Vi riktar hellre blicken alldeles vid sidan av eller strax nedanför eller högt, högt över den plats där vi vet att sanningen bor. 


Vi vet mycket väl vad som skulle få oss att må lite bättre.
Vi vet vad våra kroppar behöver för att orka med och hålla sig friska.
Vad våra hjärtan mår bra av och vad de tar skada av.
Vad vi inte kan kompromissa med om vi vill må bra.
Vi vet att vi bör dricka lagom mycket vatten, vi vet vilken mat som är hälsosam för oss och vilken som inte är det. Vi vet att motion är bra och nödvändigt, att vi behöver frisk luft och tillräckligt med sömn och vila.
Men vi har inte alltid vårt eget bästa för ögonen.

Och därför struntar vi så många gånger i det allra viktigaste och dyrbaraste och finaste vi har i våra liv.
Vi struntar ofta helt och fullständigt i oss själva. 
Trots att vi vet att vårt liv skulle bli ganska så tomt och tyst och mörkt och innehållslöst utan oss.
Från det allra första andetaget har vi varit med. Och sett. Och hört. Och förstått. 
Vi har anat. Och vi har insett.
Att vi är en rätt så central person som trots allt är ganska viktig i vårt eget liv.
Även om vi försöker låtsas något annat.

Du är nämligen regissören och huvudpersonen och rollbesättaren i ditt eget liv.
Ingen annan kan ta din plats, någonsin, inte ens den mest välrenommerade stand-in kan komma i närheten av att vara du. Ingen annan.
Du är unik. Dyrbar. Älskad.
Och värdefull.

Du är starkare än vad du tror och än vad du kanske någonsin kommer att förstå.
Du har mer inom dig än vad du någonsin kunnat ana.
När du behöver det kommer du att upptäcka att du djupt där inom dig har mod som det tuffaste lejon.
Att du har styrkan att möta utmaningar du inte trodde att någon skulle kunna överleva.
Att du har förmågan att skapa, uppfinna, leda, producera och förverkliga saker du hade trott var helt utom räckhåll för dig. Du är full av dolda resurser och talanger och oupptäckta förmågor.

Du förtjänar det allra bästa. Det godaste. Det finaste.
Du förtjänar att njuta av livet och skratta och lyckas med allt du vill åstadkomma.

Och just därför.
Just därför ska du vara rädd om dig.
Ta hand om dig själv lite bättre.
Unna dig lite mer.

Det är dags inta tronen i ditt eget kungarike.

Alldeles vilse i hälsodjungeln

                                                                            * bild från morgueFile.com


Ibland blir det helt enkelt för mycket av det goda.
Världen och vår vardag fullkomligt svämmar över av goda råd och välmenande tips om det bästa sättet att leva, det bästa sättet att äta, det bästa sättet att träna, vad man bör dricka och vad man inte bör dricka, när man bör dricka, hur mycket man bör dricka...
Det är GI-metoder hit och Atkins-dieter dit och detox-helger och fruktdieter och jag vet inte allt. Varenda tidning skriver om det. På tv pratar de om det.
På lunchrasterna på jobbet diskuteras det.
Och alla har den rätta lösningen. Hur vi ska bli mer vältränade och må bättre. Hur vi ska bli piggare och fullkomligt stråla av hälsa. Hur vi ska nå målet. Med hjälp av den ena eller den andra eller varför inte den tredje metoden.
Vi får höra att just den här metoden är den rätta. Den enda. Iallafall idag.
Imorgon gäller nog troligtvis något annat och något helt nytt. Förstås.
Då kan det också visa sig att den första metoden inte alls var så hälsosam trots allt. Utan rent av skadlig. Hoppsan.

Jag kan bara inte tro att en enda väg är den rätta.
Jag tror att det är en lättköpt lösning för att vi ska slippa tänka själva.
Det kanske kan funka ett tag, eller till en viss del. Och det är ju bra på sitt sätt.
Men om man vill hitta ett sätt att leva så att man mår så bra som möjligt i vardagen, behöver man nog gå åt ett helt annat håll. Snegla inåt istället för på världen utanför.

Och jag tror att det är viktigt att hitta sin alldeles egna väg mitt i hälsodjungeln.
Trampa upp en egen stig mitt ibland alla snåren.
Men akta dig därinne i djungeln. För där är det lätt att gå vilse.
Speciellt när man lite rädd och osäker smyger runt där i vildmarken ensam.

Testa vad som funkar för dig och vad som inte gör det.
Det som är bra för någon mår någon annan inte alls bra av.
Välj den mat som du märker att du mår bra av och tycker är god.
Försöka hitta en träningsform som du trivs med och som du älskar.

Vi är alla olika, har olika behov och helt olika förutsättningar.
Det är svårt att tro att en metod, ett sätt att leva, skulle passa varenda en av oss.
Vi måste våga prova oss fram till det som får just oss att fungera som bäst.

Hitta en väg som känns inspirerande och kul. För det mesta iallafall.
Inte för någon annan.
Utan för dig.

Lyssna på vad du behöver för att må bra. Fråga dig själv vad du vill göra.
Och ta dig tid för att göra just det.
För du är värd att må bra.

Söndagspromenad

Idag blev jag utlurad på en söndagspromenad..
Såg framför mig en liten kort promenad och en lång, trivsam fika någonstans..

Visade sig verkligen bli en riktig långpromenad...runt ca tre timmar.
Och en kort fika däremellan iochförsig =)

Jag som är tokigt otränad har haft en riktigt tuff vecka med andra ord..
Både simning och promenad =)

Är jättetrött nu. Och lite frusen.

Men det var riktigt skönt januariväder idag och det var underbart att få lite frisk luft och få se lite natur.

Fick tipset att gå samma runda innan jag ska jobba imorgon...hehe skulle inte tro att jag pallar med jobbet i såna fall om jag skulle ut och gå tre timmar först =)