Bläckfisken

Ledig idag.
Tanken var att jag skulle simma med en kompis.
Och vi bytte om och allt.
Innan vi blev varse att det är sportlov.

Hehe minuterna innan vi kom ut i simhallen hade någon vänlig själ slängt ut ett otroligt stort plastmonster mitt i motionsbanan. En jättebläckfisk. Som inte skulle gå att simma runt, det observerade vi direkt.
Vi skulle bli tvungna att klättra över det där åbäket eller möjligtvis simma under.
i sällskap med tvåhundra ungar. Typ.
Så vi gav upp simningen rätt snart och bestämde oss istället för att hoppa i bubbelpoolen, det kan ju vara trevligt. Men den rengjordes när vi kom dit... Tappra som vi är bestämde vi oss ändå för att vänta för att hoppa i sedan när den var klar.
Men ett gäng småkillar trängde sig förbi och hoppade ner i poolen innan vi ens hann blinka :(
Så då kom vi på den brillianta idén att sätta oss i bastun ett tag. Det är ju rätt nyttigt det också =)
Och det var varmt och skönt för en frusen en som mig. Trevligt samtal blev det också.

Hehe men motionen blev det inte så mycket bevänt med...

Helgen

Har varit bortrest i helgen och umgåtts med världens mysigaste hund.
Hur mysigt som helst med en stor labrador som hoppar upp  i ens knä i soffan och bara vill gosa =)
Blir alldeles varm inuti bara jag tänker på det.

I lördags en tripp ut till landet, pulsande i djup snö och lite stopp på vägen för en lättare lunch..
Stannade till vid ett riktigt genuint bageri där vi köpte supergott bröd.
Tycker det är underbart med ett bageri där man ser rakt in i bageriet och kan prata med bagaren direkt och fråga när bullarna är klara.. För att inte tala om doften av nygräddat surdegsbröd och kanelbullar..
Synd att det inte finns fler såna butiker runt omkring.

Idag har jag jobbat, tog på mig ett extrapass pga att det saknas så mycket folk.
Gissa om jag ångrade mig tidigt i ottan imorse.. var så ofantligt trött...
Dessutom var det massor att göra som vanligt, redan från början..
Och folk var lättirriterade och griniga :(
Jag längtade bara hem jag.

Hoppas ni haft en härlig helg!

Helande händer

Idag önskar jag att jag hade helande händer.
Och en förmåga att förändra verkligheten och göra den vackrare.
Snällare och behagligare.
Med en massa lyckliga slut och uppfyllda drömmar.

Jag skulle använda mina händer till att hela trasiga och förkrossade hjärtan.
Och jag skulle använda de till att avlägsna sjukdomar som ödelägger kroppar och orsakar smärta och handikapp. Händerna skulle avlägsna hat och bitterhet, förvandla sorg till glädje.

Istället får jag hålla till godo med de händer jag har.
Och de har inte riktigt den förmåga jag drömmer om =)

Ibland blir jag bara så illa berörd av alla livsöden jag möter på jobbet, oftast går det att slå ifrån sig men vissa dagar kryper det in under huden. Och följer med mig hem.

Besök

Mer snö. Kallt. Halka.
Nej.
Nu vill jag ha vår.

Idag fick jag besök av en riktigt god vän så dagen kunde inte bli annat än bra iallafall =)
Han får mig alltid på så bra humör. Synd att han bor så långt bort bara.
Det är guld värt att ha en vän som man både kan skämta med och samtidigt dela sina innersta tankar med.
Hehe men det gäller att vara med på svängningarna...
Klarade mig med nöd och näppe undan från att få en kokosboll inmosad i ansiktet =)

Blev så glad för vi sjöng en del gamla låtar vi sjungit ihop för länge sedan och jag blev påmind om hur mycket jag älskar att sjunga. Och hur mycket musiken betyder för mig..
Ibland önskar jag att jag kunde klona mig så att en del av mig kunde hålla på med musik hela tiden..

Nu blir det nog en lugn kväll, är jättetrött efter att ha sovit dåligt hela veckan..

Om ris och ros

Ibland förundras jag över hur snabba vi är att ge varandra kritik.
På mitt jobb har det blivit ett tuffare klimat även arbetskollegor emellan ju tyngre och stressigare det blir rent arbetsmässigt. Tyvärr.
Någonstans måste vi få utlopp för vår frustration och vårt missnöje.
Och när man är trött och stressad är det svårt att ha tålamod och se allt det bra någon annan kanske gör.
Vi ser det som irriterar oss.
Och inte helt sällan blir det en överreaktion som dessutom kan drabba helt fel person.

Så blir tyvärr våra arbetsdagar också mycket tyngre och jobbigare än de behöver vara.

Tänk om vi vore lika snabba på att berömma varandra.
Om vi kunde stötta och uppmuntra varandra lika ivrigt som vi gnäller om allt och ingenting.

Det är så enkelt egentligen att säga ett vänligt ord, fråga hur någon mår och ta sig tid några minuter för att lyssna på svaret, ge några ord till uppmuntran istället för att leta efter fel..
För fel och saker att gnälla på går alltid att hitta.

Men det går lika bra att hitta saker som är positiva om man bara väljer att se det.
De flesta av oss gör faktiskt så gott vi kan. Man vill inte något annat än att göra ett så bra jobb som möjligt.
Men ibland räcker vi helt enkelt inte till.

Det skulle vara så skönt om vi kunde uppmuntra och stötta varandra lite mer.
Kanske skulle vi må lite bättre då, livet kanske skulle kunna kännas lite lättare.

Tänk att få gå hem med ett leende på läpparna från jobbet.

Söndag

Gillar inte riktigt de här tiderna inom vården när man jobbar kväll och sedan måste upp i ottan dagen därpå.
Tanken är att vi ska ha önskeschema på jobbet, det heter så iallafall, men de ändrar alltid de flesta dagar man lagt in så det blir sällan som man önskar sig tyvärr.
Så idag blev jag riktigt glad när en kollega ville byta tid och börja 07 imorgon istället för mig. Så får jag sova drygt en timme till istället =). Det gör mig inget att jag får jobba lite längre istället.

Det var så rörigt på jobbet att jag till slut fick huvudvärk.
Som tur var lugnade det ner sig en stund innan vi skulle gå hem så vi hann pusta ut lite.
Det är väldigt lätt att man bara springer på och till slut knappt vet vad man heter..

Nu ska jag krypa upp i sängen med en kopp te och några tidningar och hoppas på att huvudvärken ger med sig.

Hoppas ni haft en riktigt fin söndag allesammans!

Egenvård

Tror vi har alldeles för dåliga kunskaper i egenvård i det här landet.
Vi måste bli bättre på att ta hand om oss själva.

Tycker det är häpnadsväckande att så många yngre och fullt friska personer ringer ambulans och insisterar på att åka in akut pga vanlig maginfluensa.
Ja, man mår skitdåligt när man har maginfluensa.
Man får inte behålla någonting, det är fruktansvärt att kräkas och ha diarréer hela tiden.

Men det går över!
Och är man fullt frisk utan någon grundsjukdom i botten klarar man av en maginfluensa utan att uppsöka akuten. Och man mår oftast bättre av att hålla sig hemma och vila.
Istället för att åka in akut och riskera att sprida smittan vidare.
Ibland kan det få verkligt olyckliga konsekvenser tyvärr.

Det är viktigt att vi lär känna oss själva och våra krämpor.
Blir mer lyhörda för hur vi mår.
Använder vårt sunda förnuft.

Det kan bli lika fel åt andra hållet förstås.
Att man väntar alldeles för länge att åka in med allvarliga symtom som plötslig svaghet i ett ben eller en arm, plötsliga bröstsmärtor eller andningsbesvär, etc..

En svår balansgång förstås.

Men att bli mer lyhörda för hur vi mår tror jag är jätteviktigt.
Hur vi mår både fysiskt och psykiskt.
Och att vi tillåter oss att må dåligt ibland.
Vi har alla bra dagar och dåliga dagar.
Och det måste vara ok att inte alltid vara på topp.

Inställd sovmorgon

Sovmorgon idag.
Men så föll det sig så att de naturligtvis skulle stänga av vattnet i huset under förmiddagen :(

Så jag fick sätta klockan tidigt för att hinna duscha och tvätta håret innan dess.
Jag orkade ta mig upp vilket både jag och säkert patienter och arbetskolleger är glada för =)

Igår morse var tanken att jag skulle gå på mitt livs första spinningpass klockan sju på morgonen.
Det var inte min idé, men tänkte haka på då en vän frågade.
Men sedan har jag känt mig halvförkyld och haft ont i halsen så orkade inte träna igår när allt kom omkring..
Tyvärr.
Hoppas jag kan ta igen det nästa vecka.

Nu på förmiddagen har jag bara haft det lugnt och skönt, laddat upp för en stressig fredag på jobbet.
Lika bra att vara inställd på att det kommer vara mycket, för nuförtiden är de passen då det är lugnt och man hinner hämta andan emellanåt lätt räknade..

Ljuset närmar sig

Är det inte härligt att vi faktiskt går mot ljusare tider?
Det blir ljusare och ljusare för varje dag.

Trots att vi fortfarande pulsar omkring i snömodd och halkar oss fram på isiga gator, så vet vi att våren faktiskt närmar sig med stormsteg.
Idag har solen vänligt visat sig lite då och då.

Och jag ler när jag tänker på den spirande våren.
Det har varit snö och kallt alldeles för länge nu tycker jag.
Trots att det bara är mitten av februari...

Märklig dröm

Vaknade mitt i en otäck dröm imorse.
Jag låg fastfrusen med snö och is överallt utom på överkroppen och huvudet, instängd i ett riktigt trångt utrymme typ kista eller nåt annat lika trevligt.
Kunde inte röra armarna för de var helt täckta med is.
Och ser liksom in i en frysbox framför mig att mitt hjärta är uttaget ur kroppen och ligger helt fruset och orörligt där inne..
Ändå har jag ingen obehaglig känsla i drömmen, bara betraktar det hela lugnt.
Och känner i någon punkt bak i nacken att jag börjar försvinna bort..

Sedan vaknade jag.
Och kunde inte somna om men det var nog inte så konstigt trots allt.

Nej jag har inte sett någon otäck film på sistone även om man skulle kunna tro det =)

Nu en lång dag på jobbet framför mig..

Hoppas ni får en riktigt fin onsdag!

Sluta aldrig hoppas

Vad viktigt det är att hålla hoppet vid liv.
Och att inte alltid tro på det vi får höra från folk runt omkring oss.
Vi måste alltid, alltid lyssna inåt.

Folk menar väl men kan släcka det mest strålande hopp med välmenande råd och kommentarer.
Och vi behöver hoppet för att överleva.

Speciellt i tuffa tider.

Vägra lyssna på folk som säger åt dig att det är omöjligt, kört, försent, hopplöst.
Säg istället till dig själv att du visst kan. Och fortsätt på din väg. Fortsätt alltid framåt.
Viska till dig själv i de stunder när du vill ge upp att det inte alls är försent.
Du kan.
Du orkar visst.

Om du inte har någon vän som stöttar dig, så var din egen bästa vän.
Ta hand om dig själv. Imorgon blir det bättre.

Sluta aldrig hoppas.

Vardagshjältar

                                                                      

Idag går mina tankar till alla som kämpar för sina sjuka anhöriga och aldrig ger upp.
Trots att det många gånger blåser hårda motvindar och det är långa uppförsbackar.
Har mött oräkneliga patienter som blir skickade fram och tillbaka inom vården, en del drabbas så hårt av sin sjukdom och ännu hårdare av att de hamnar mitt emellan olika instanser som inte kan bestämma sig vems ansvar patienten egentligen är.
Dvs vem som ska betala.

Ofta finns det en riktig hjälte till anhörig som satsar all sin tid och kraft till att ringa runt, skjutsa in till olika sjukhus och vårdcentraler, se till att det ordnas med hemtjänst, etc..
Och ser till att patienten kommer in till sjukhus när det inte fungerar längre.

Tyvärr ser ju platsläget så ut i vårt land att platserna helt enkelt inte räcker till.
Och utan dessa hjältar som jag misstänker inte är så få i vårt land skulle sjukvården braka samman.
Den går på knäna redan nu.
Jag ser och märker det dagligen i mitt jobb.
Det är bara en tidsfråga om inget görs NU.

Mina tankar går också till alla dem som inte har någon. Till alla dem som är tvungna att kämpa på helt själva.
Som är helt ensamma men ändå hittar styrka någonstans ifrån att fortsätta kämpa.
Trots sjukdom och värk.

Ibland när jag möter någon som kommer in till oss i ett sånt tillstånd att man undrar hur denna människa har kunnat levt själv i det tillståndet vill mitt hjärta bara brista.
Och jag kan inte låta bli att undra hur många av våra äldre och sjuka som sitter instängda i sina lägenheter för att de inte kan, orkar eller förstår att be om hjälp.

Skickar en stor kram till er alla!
Vara rädda om er och de människor ni har i er närhet!
Ha en superfin kväll alla ni underbara!

Fel station

Har varit bortrest över helgen.
Och haft det riktigt skönt med god mat och så =)
Men lyckades, trots ganska tydliga instruktioner får jag nog lov att erkänna, kliva av vid fel hållplats..
Det var inte direkt rätt dag för ett sånt äventyr med tanke på att det var glashalt överallt, iskallt ute och jag var trött och frusen som det var efter att ha jobbat natt och sovit alldeles för lite..
Fick ringa för att få guidning om vägen..
Kom fram stelfrusen som en snögubbe.
Hehe men jag kom fram iallafall det ser jag som positivt =)

Innan jag kom på tåget var det värsta strulet med biljettköpet.
Ni vet såna där maskiner man köper sina biljetter i?
Tar en evig tid att trycka sig fram och boka rätt biljett.
När jag äntligen var färdig med det i fredags vägrade maskinen ta emot mitt kort.
Jag hade lite bråttom, tror det var tjugo minuter kvar tills tåget skulle gå, och svor och provade säkert tio gånger innan jag suckande var tvungen att ge upp och gå iväg till en annan maskin.
Och börja om från början.

Som tur var gick det bättre i den andra maskinen =)

Kan inte ens beskriva hur mycket folk det var på stationen.. jag var inte ensam om att ge mig ut och resa i fredags kan jag avslöja.. Är glad att jag lyckades ta mig på tåget och till och med hitta en sittplats =)

Snö i massor

Puh.
Så var de här nätterna avklarade iallafall.

Och jag hade tur, det var någorlunda lugnt inatt också på jobbet, bara att tacka och ta emot =)
Men vi började inse när det var dags att gå hem att det nog skulle bli vissa svårigheter att ta sig hem.
All busstrafik inställd..
Vilket också innebar att personalen som skulle avlösa oss också hade vissa problem att ta sig fram.
Och kom sent.

Bara att gilla läget och stanna kvar tills de dök upp.

Sedan hem i vinande snöstorm på glashala trottoarer.
Inte precis vad man längtar efter när man har jobbat en hel natt.

Men det var väldigt skönt att krypa ner i sängen sedan när jag väl kom hem.

Nu huvudvärk tyvärr.

Klarvaken

Hopplöst att försöka somna när man väl vaknat till.
Det här är ett av mina problem med att jobba natt.
Idag vaknade jag strax efter tio.
Jag har legat och läst i hopp om att bli lite trött men icke.
Satt på tv:n med någon tråkig dokusåpa i tron att jag skulle somna till.
Men icke.

Nu sitter jag här pigg och klarvaken med en kopp kaffe.
Har gett upp mina försök att sova just nu.
Och ska jobba inatt igen :(
Nu hoppas jag ändå på att tröttheten ska drabba mig ganska snart så jag kan somna till en liten stund iallafall..

Tack och lov var det en ganska lugn natt.
Men jag upphör aldrig att förvånas över de saker folk söker för mitt i natten.

När jag skulle ta mig hem imorse blev jag varse att det var rena skridskobanan hem.
Vet inte hur det ser ut där ni bor, men här har jag inte sett till ett sandkorn så länge vintern har varat..man har väl sparat in på sandandet i år..
Det syns ju på rekordantalet sökande med benbrott också, tyvärr.
Måste ha sett ut som en överförfriskad hemvändare från krogen eller nåt när jag gick hem...för fick ta mig fram väldigt väldigt försiktigt... Hade varit tungt att komma tillbaka till jobbet med någon bruten handled eller något i den vägen..
Roligare kan man ha..

Hoppas ni får en fin dag!

Sömnlös

Har köpt gymkort idag. Är riktigt nöjd med mig själv.
Vi simmade förstås sedan också, men det var inte den bästa tiden att träna på.
Fullt med skolklasser och allehanda folk så trångt om utrymmet och inte en chans att hoppa i bubbelpoolen...
Efter simningen åt vi en god lunch med en cappuccino efteråt =)

Sedan har jag varit hemma och försökt att sova inför nattens äventyr på jobbet.
Men icke.
Har alltid haft svårt att sova på dagen, och jag antar att det inte blir lättare när man dricker kaffe precis innan..  Känns inget vidare att åka till jobbet och vara trött redan från början..
Gillar inte att jobba natt som sagt..

Myntväxling

Idag har jag äntligen varit iväg och shoppat en baddräkt.
Känns inte helt okej att simma i en något för liten bikini när man är vinterblek och när man samlat på sig några kilon för mycket..
Hittade en jättefin svart baddräkt med lite rosa detaljer.
Alltid roligt att shoppa..

Imorgon ska det simmas igen =)
Ska simma med en kompis och sedan käka lunch efter det.
Blir en fin start på dagen.

Har funderat på att skaffa ett gymkort faktiskt, vore bra att komma igång på allvar med träningen.
Tycker det är svårt att få plats med allt i livet bara, skulle vilja ge musiken betydligt större utrymme än den har just nu i mitt liv men det är svårt att få till verkar det som.

Sedan jobbar jag natt ett antal dagar framåt tyvärr, tycker det är riktigt jobbigt..
Jag är ganska så kvällstrött av mig så börjar liksom bli sömnig när det är dags att ge sig av till nattpassen..
Som tur är brukar det inte vara så många nattpass på en schemaperiod, men tillräckligt för att stressa mig.

Har hälsat på en jättefin hund ikväll, han satt till och med i mitt knä en liten stund =)

För övrigt har jag ägnat mig åt att växla in en massa mynt idag..
Det visade sig vara ett väldigt projekt för vanliga banker växlar inte in mynt längre.
Man måste ta sig till en bank som har en växlingsmaskin.

Och när man väl tagit sig dit gäller det att hitta en som fungerar.
Jag hade tur för i den bank som jag tog mig till fanns det två maskiner, varav den ena funkade.
Vid den andra stod det ett äldre par med åtskilliga kassar...
Jag slog mig ner i en soffa, såg direkt att det där inte var något som skulle bli gjort i en handvändning direkt.
Mycket riktigt.
Bara det att trycka på knapparna på maskinen när de väl kommit på att det skulle tryckas där tog sin lilla tid..
Ångrade att jag inte hade tagit med en bok eller nåt.
Satt ändå där och var stolt över att jag pillat in mina mynt i myntrör, för paret stod och hällde upp lösa mynt och det verkade väldigt opraktiskt tyckte jag.

Tills det blev min tur.
Och jag upptäckte att mynten skulle läggas lösa på en liten bricka och att man sedan skulle stå och pilla ner alla mynten i ett hål på kanten av brickan.
Och att hälften av mynten ideligen åkte ner i returlådan längst ner.
Som man fick pilla upp ur ett trångt fack för att sedan lägga de på brickan och...ja ni kan nog se det framför er. Det tog sin lilla tid för mig också.

Grannens katt

Jaha. Så har det hänt igen..
Jag har fått syn på en grannes katt =)
Och den är så söt, så söt...stor och alldeles kolsvart och lurvig...och jag kan se även på långt avstånd att det där är en katt man kan kela med =)

Vill ha!

Där jag bodde tidigare var det ju så praktiskt att grannens katt smet in till mig emellanåt för att sova i min fåtölj och låta mig få klappa lite på honom =)
Här är det lite svårare med tanke på att det är dörrar i mängd och en innergård emellan oss..
Hehe jag får väl hoppas vi möts ute på gården vid något tillfälle så jag får hälsa på honom iallafall..

Idag har det varit grått ute.
Hade tänkt ta en rejäl långpromenad men det får nog bli imorgon istället..då kanske jag får sällskap också och det är ju betydligt trevligare förstås.

Har lite nattjobb framför mig så borde vända på dygnet nu men det är verkligen inte helt lätt..
Ska eventuellt ut imorgon det kanske kan råda bot på det i och för sig ;)

Har varit en lugn och skön dag annars.

Hoppas ni får en fin dag imorgon!

Du duger precis som du är

                                                                      * bild från morgueFile.com                                                                    
Låt aldrig någon säga åt dig hur du ska vara eller vad du borde känna.
Låt aldrig någon annan bestämma hur du ska klä dig, vad du ska jobba med, vad du borde ägna din tid åt, vad som räknas och inte räknas.
Bestäm själv, för innerst inne vet du vad du vill och vad du längtar efter.
Ha på dig de kläder du mår som bäst i, det du trivs i, ägna din tid åt de saker du tycker om att göra och som gör dig glad. Som får dig att må bra även på längre sikt.

Låt ingen trampa på dig. Någonsin.

Det är en märklig sjuka i vår värld att vi ska låta alla andra bestämma vad som är rätt eller fel för oss.
Om man låter andra bestämma för länge går det till slut så långt att man inte vet vad man vill eller vem man är.
Det gör ont att tappa bort sig själv.

Men det går att hitta hem igen.
Det går att hitta svaret på vad man vill.
Man måste börja lyssna inåt och våga handla efter de svaga signaler man får därinifrån.
Våga lita på att den person som gömmer sig innanför skalet faktiskt tål att plocka fram i ljuset.
Du är nämligen helt unik.
Det finns ingen annan precis som du!

Och du duger precis som du är.
Idag och alla dagar.

Vikten av ett leende

                                                                               * bild från wikipedia                                                                    
Blev idag påmind om hur mycket lite vänlighet eller ett leende kan betyda.
När man är inne i en kris kan det vara avgörande.
Det kan vara en liten gest som får allt att vända.
Ett vänligt leende som får en att orka gå vidare.

Så ofta går vi bara på och glömmer bort att vi inte är ensamma här på jorden.
Att det inte bara är oss allting handlar om och kretsar omkring.
Jag säger inte att det inte är viktigt att ta hand om sig själv och se efter sina egna behov, för det är det självklart. Vi måste vara rädda om oss själva och våga stå för dem vi är och sätta gränser förstås.

Men mitt i allt det vi står i får vi inte glömma bort vad de små sakerna kan göra för att få någon att må lite bättre. Vare sig det är någon vi står nära och älskar eller någon främling vi hastigt möter på gatan.

Ett enkelt sms där vi frågar hur någon mår, hålla upp dörren för personen bakom oss istället för att den ska smälla igen framför ansiktet på dem, ett leende åt någon vi inte känner eller åt en morgontrött partner eller en grinig arbetskamrat kan förändra allt.

Vi kanske aldrig ser effekten av det.
Men lite vänlighet kan rädda liv.

Ditt leende kan vara den ljuspunkt som en ensam människa får sitt hopp ifrån.

Att släppa taget om stressen

Så många som söker vård är enormt pressade och stressade.
Och många som jobbar inom vården också förstås.

Jag har varit med om patienter som måste ta jobbsamtal inne på akutrummet..
Och det är inte helt ovanligt att folk inte anser sig ha tid att vänta på att få träffa doktorn när de söker vård.
Detta trots att en del av dessa söker för stressutlösta besvär, och själva är medvetna om det..

Vad är det för värld vi lever i när vi inte ens kan tillåta oss att få vara sjuka någon gång?
Att kunna tillåta oss att för en gångs skull ta ett djupt andetag, slappna av och bara vara en liten stund..
Är inte vår hälsa betydligt mer värd än så?
Är vi inte skyldiga oss själva att vara lite rädda om oss, ta hand om oss, se till att vi mår så bra vi bara kan?
Ingen annan kan göra det åt oss. Även om vi kanske önskar det innerst inne.

Vi behöver lära oss att ta eget ansvar för hur vi mår. Vara lite snälla mot oss själva ibland.

Och jag tror att vi behöver vara lite mer närvarande i stunden.
Ta vara på och vara rädda om det vi har.
Släppa taget om stressen.
Andas ut.

Kanske att världen skulle bli en lite trevligare plats att leva i då?
När vi är stressade missar vi detaljerna i våra egna liv.
Vi missar stunderna till återhämtning.
Vi missar en hel del glädjeämnen.

Och vi mår inte bra.

Så att släppa taget om stressen kan vara ett litet steg till att må lite bättre.
Så att vi hinner fundera på vad som egentligen betyder något i livet.
Börjar ägna mer tid åt att göra det vi faktiskt älskar och vill göra.
Och börjar vara närvarande med de vi älskar.

Slödag

Vaknade förstås rätt tidigt idag också, men hade ändå en lat skön morgon med kaffe på sängen och en bra bok =) så jag klagar inte..
Visade sig bli bra mycket springande fram och tillbaka av ventilationsgubben...nu har han grejor kvar här för att komma hit och måla imorgon bitti...
Fråga inte mig vad han ska måla..hehe jag hoppas att han målar om köket i någon fin färg =)

Jobbet ringde (inte helt ovanligt på lediga dagar) och undrade om jag kunde byta mitt kvällspass imorgon till ett dagpass istället...det passade ju mig rätt så bra eftersom det nu ska målas här imorgon bitti.
Jag hade ju inte kunnat sova iallafall..

Det var skönt väder idag bortsett från några små regnstänk, så jag var ute en sväng och promenerade och shoppade lite =)

Stressig onsdag

Imorse var jag alldeles för trött för att gå upp när klockan ringde.
Så jag låg kvar. Och så låg jag kvar en stund till. Och en liten stund till.

Blev för länge tyvärr, så det blev inte mycket bevänt av allt det som jag skulle gjort av morgonbestyren..
Hann inte med frukost heller, men tänkte att det löser sig ju alltid.
Köper med mig lite och äter innan jag ska ut och jobba.

Tanken var god på alla sätt.
Men så blev det inte...borde ha lärt mig vid det här laget förstås...
Men är man trött så är man.

Hann köpa frukosten iallafall...Var lite tidigare på jobbet för att hinna slänga i mig den =)
Men blev hämtad för att gå på larm redan innan jag hunnit börja.
Saknades folk förstås.
Så det bidde ingen frukost.

Började vid 10. Sedan var det fullt ös hela tiden.
Vid tvåtiden blev första pausen och då var jag hungrig och illamående på samma gång :(
Önskar det fanns lite andrum däremellan ibland.
För en liten liten kopp kaffe om inte annat ;)
Det hade varit guld värt.

För övrigt var det kaos på jobbet idag.

Imorgon trodde jag att jag skulle få en välbehövlig sovmorgon.
Äntligen.
Men nu ska de in och greja med ventilationen igen så antar att de stövlar in här i ottan :(
Inte helt säkert jag är vaken när de kommer..

Nattpasset

Jag är inte ämnad för att jobba natt.
Visst, jag håller mig vaken igenom passet.
Är rent av ganska pigg.
Och detta trots att jag aldrig lyckas sova något på eftermiddagen innan jag ska gå på och jobba.

Men jag mår inget vidare dagen efter.
Minst sagt.

Och nu måste jag snart ge mig av och jobba igen.
För ett sent kvällspass.

Har jättesvårt att få ihop det här oregelbundna schemat med ett bra fungerande vardagsliv.
Mattiderna blir helt galna, sömnen blir lidande, träningen och det sociala livet blir eftersatta.
Tyvärr.

Och det var förstås mycket att göra igår igen.
Som vanligt.
Fick en student att ta hand om mitt upp i all röra.
Får hoppas att jag hann förklara och visa en del vettigt iallafall.