lördag 2 juli 2011

Ordlös kommunikation

                                                                           
                                                                          * bild från morgueFile.com


En stor del av det som sägs när vi talar med varandra uttalas aldrig med ord.
Vårt språk och vår förmåga att kommunicera med varandra är så mycket större och djupare och betydligt mer innehållsrikt och intressant än vad våra ord har förmåga att uttrycka.
Hur väl vi än formulerar oss uppstår det missförstånd. Hur noga vi än förbereder oss är det någon som inte förstår vad vi menar. Och hur gärna vi än vill nå fram med vårt budskap så kommer vi ofta bara halvvägs. Om ens det.
Mycket av det vi kommunicerar uttrycker vi på helt andra sätt.

Orden är begränsade. Svårtolkade. Otillräckliga. Ibland alltför intetsägande, platta, små och farligt tvetydiga.
Vi tror att vi förstår vad någon vill säga när vi egentligen har fått allt om bakfoten.
Vi har olika referensramar och orden har alltför skiftande och varierande betydelser för oss för att de ska kunna förklara och beskriva allt. Inom oss har vi alla våra egna högst personliga förklaringar till våra ords betydelser.
Vi har alla olika relationer till samma ord.
Orden kan förlora sin kraft och styrka och innebörd någonstans på vägen under överföringen.

Istället för att fästa alltför stor vikt vid de ord som sägs kan vi fokusera mer uppmärksamt på allt det som uttrycks och sägs helt utan ord. Det som kommuniceras till oss subtilt och finstilt och ofta helt ljudlöst. Det som sägs med blickar och ansiktsuttryck. Det som berättas för oss med kroppspråket. Det som uttrycks i det nervösa och ihärdiga och det vansinnigt irriterande plockandet med en penna. Det som sägs med den flackande blicken och den stampande foten. Det som uttrycks med en hand på en axel. Det som sägs med det frenetiska tvinnandet av en hårslinga.
Allt det där som orden inte förmår att förmedla.
Kroppen talar sitt eget språk.

Om vi lyssnar tillräckligt noga kan vi tolka kroppens signaler och plötsligt förstår vi vad som egentligen sägs. Vi ser att ögonen uppenbarar sanningen för oss. Vi läser snabbt och tyst av känslostämningar, ser igenom lögner, avslöjar hälsotillstånd och kan upptäcka om någon är fientligt inställd till oss eller om det faktiskt är en bundsförvant vi har där framför oss.

Den ordlösa kommunikationen är en viktig och ofta förbisedd och ignorerad länk för att undvika missförstånd. För att kunna se bakom en hård och kall fasad. För att kunna avslöja lurendrejare. För att kunna fånga upp en vän eller en främling som mår dåligt. För att kunna trösta och ge stöd. För att kunna nå varandra.

Ordlös kommunikation lägger till en helt annan dimension till vår samvaro.

2 kommentarer:

Bengt sa...

Tala är silver men SKRIVA är guld. Varianten på ordspråket kommer jag allra först att tänka på.
Annars så är väl riskerna för missförstånd i kommunikation större i skrift än i den talade varianten av kommunikation, där betydligt mer än själva orden ingår i kommunikationen ... Gunnar Ekelöf skriver i dikten Poetik (inledning + avslut): "Det är till tystnaden du skall lyssna ...Vad jag har skrivit är skrivet mellan raderna."

nurseblog sa...

Hej Bengt!

Vilken underbar variant på ordspråket! Men jag tror också att det är lättare att missförstå varandra i skrift eftersom många nyanser och betoningar och ansiktsuttryck går förlorade. För att inte tala om hur lätt det är att missförstå ett kortfattat sms... Det är lätt att något man skriver på skämt missuppfattas och tas på allvar. Just humor kan vara svår att förmedla ibland kan jag tycka.

Just så är det. Ibland uttrycker verkligen tystnaden och pauserna betydligt mer än själva orden. Och vi behöver läsa mellan raderna för att verkligen förstå vad som faktiskt sägs.

Det är så svindlande vackert uttryckt av Gunnar Ekelöf.