Att hitta rätt balanspunkt i livet är inte det lättaste.
Ibland känns det som om det kan tippa över åt fel håll när som helst.
Vi har ingen aning om hur långt fallet kan bli eller hur illa vi riskerar att slå oss.
Om vi ens överlever fallet.
Och det skrämmer oss rejält och får oss att klamra oss fast ännu hårdare.
Minsta sak kan få en i obalans. Speciellt om man balanserat på kanten under en längre tid.
Det är svårt att få ihop det man måste göra för att få en fungerande vardag med det man vill göra.
Det man borde göra med det man drömmer om att göra.
Så vi gör det vi måste göra allra först.
Vi går till jobbet. Vi handlar och tvättar och städar och lagar mat. Har vi kraft och ork kvar efter det så vill vi förstås umgås med våra nära och kära. Höra av oss till vänner som vi inte sett på länge.
Inte så sällan hamnar våra egna slumrande önskedrömmar långt ner på att-göra-listan.
Om inte allra längst ner. Dit vi väldigt sällan hinner förrän det är dags för en ny dag och en ny lista.
Och nya måsten.
Jag tror det är viktigt att vända på listan någon gång ibland.
Prioritera våra egna drömmar först. Göra något vi varken måste eller borde utan bara vill och önskar.
Bara för vår egen skull.
Kanske är det det som behövs för att hålla oss i balans här i livet.
Att vi vågar prioritera oss själva, sätta våra egna behov i första rummet ibland utan att skämmas.
Tar vi bättre hand om oss själva kanske vi inte behöver tappa balansen för minsta lilla sak.
Tillåter vi oss att ta oss tid även mitt i den hektiska vardagen till att förverkliga en del av våra drömmar, vare sig det nu är att köpa ett skissblock eller hyra en islandshäst för en timmes ridtur i skogen, eller vad vi nu än drömmer om, så får vi garanterat ny energi och livslust av det. Av att få göra något vi verkligen vill göra för en gångs skull.
Det är mycket möjligt att det får oss att le när vi viker tvätt nästa gång. Eller rent av får oss att gnola på en ny melodi på väg till jobbet.
Det är också mycket möjligt att det kan få livet att kännas lite roligare och mer som vårt liv.
4 kommentarer:
Du skriver oerhört bra!
Annars så kommer jag att tänka på vad Ola Schenström, Luleå-läkaren och mindfulnessexperten, har formulerat sig: att vi alla lever i ett slags ADHD-samhälle, med hyperaktivitet och uppmärksamhetsbrist.
Det är sannolikt väldigt många som inte ger sig själva tid för de viktiga reflektionerna. Exempelvis med innehåll liknande det i ditt inlägg.
Nog så sant skrivet. Vi lever i en ständigt uppkopplad värld och du fångade de kontraster i tillvaron vi behöver på ett bra sätt tycker jag.
Naturen är en källa till rofylllhet som betyder mycket om man har vett att prioritera detta .
Viktigt är att se stunden och framför allt att göra något av den.
Oavsett om det gäller att göra något kul eller att laga något gott på kvällningen.
Hej Bengt!
Tack snälla du, vad glad jag blir!
Precis så känns det faktiskt ibland! Ett märkligt ADHD-samhälle där alla bara kör på som om de vore duracellkaniner. Utan att ta sig tid att riktigt se eller lyssna eller känna efter.
Ända tills batterierna tar slut en vacker dag.
Tror det skulle göra underverk för folkhälsan om folk saktade ner lite och gav sig själva lite tid för reflektion då och då!
Hej Kjell och välkommen hit!
Vi behöver verkligen dessa kontraster i tillvaron för att livet ska fungera på bästa möjliga sätt. Och för att vi själva ska orka fortsätta utan att ramla ihop längs vägen. Tyvärr inser många det alldeles för sent.
Naturen är en helt underbar plats för återhämtning och reflektion, önskar det kunde skrivas ut naturvistelse på recept!
Skicka en kommentar