Slö söndag

De här lediga helgerna går alldeles för fort... Är det verkligen redan söndag? Har haft en riktigt bra helg i och för sig och då brukar ju tiden bara rinna iväg :) Känns trist att det är måndag igen imorgon :( För min del kunde måndagar gott strykas ur almanackan och ersättas med ytterligare en lördag eller nåt.. Vad som helst egentligen bara inte en måndag..

Vågar knappt tänka på hur det kommer att bli om buss-strejken kör igång som planerat på tisdag.. Ringa till jobbet och säga att "tyvärr jag kan inte komma för det går varken bussar eller tåg längre, jag sitter isolerad" Tydligen kan man inte ta taxi heller för ersättningen gäller inte busstrafik, var det någon som sade till mig.. Vad fint då. På sl:s hemsida uppmanar de till att ta kontakt med grannar och samåka.. Hur kan det ens vara tillåtet att strypa all trafik till en hel kommun? Förhoppningsvis löser sig väl det hela under morgondagen...

Idag har jag inte gjort många knop.. mest slöat, om jag ska vara ärlig.. Känner att det är okej ändå..det är ju iallafall söndag.. Hehe kan ju inte prestera på topp jämt ;)

Nu blir det till att krypa upp i soffan och kolla fotboll =)

Följ den som hittar..

Upptäckte en helt ny resväg till jobbet idag.
Den gick betydligt snabbare än den jag brukar ta =)
Eller upptäckte och upptäckte; min kollega visade mig vägen helt enkelt.. nu gäller det bara att komma ihåg hur jag ska gå nästa gång.. vore lite pinsamt att åka vilse på vägen till jobbet :/
Nu hoppas jag innerligt att det inte blir någon buss-strejk i juli för då är vi strandsatta här.. tågen går ju inte, finns väl inte ens någon räls längre..de bygger och fixar och donar.. inte klart än på ett tag :(
Vi hann köpa frukost och sitta i solen och njuta innan vi gick in och jobbade =)
Gillar dagar som startar så, det måste jag medge..

Vet inte vad som hände, men det blev hur mycket som helst att göra under eftermiddagen på jobbet.. Det bara rasade in patienter, många i riktigt dåligt skick. I den vevan kommer min chef och vill prata med mig.. Skulle bara traska in till henne när jag fick tillfälle.. ja just det, tillfälle, ja.. Det blev knappt tillfälle att andas, men ett tag var jag lite inne på att överge det sjunkande skeppet, sno åt mig en kopp kaffe, och möta chefen öga mot öga...men stannade och jobbade förstås...utan kaffe... Undrade i mitt stilla sinne vad jag nu hade ställt till med.. Till slut kom hon och sade att jag fick komma in efter det att jag slutat till henne om jag ville.. ...Näe, det vill jag inte..för det är fredag kväll, jag är skittrött, och ett samtal med chefen är inte direkt vad jag längtar efter just nu.. fast det sade jag inte.. istället gick jag dit..stålsatte mig.... och fick beröm =) Hehe blev rätt förvånad men det kändes bra ;)

Fick i uppdrag att ta en svårt sjuk patient till en avdelning.. Försökte komma undan genom att erkänna att jag faktiskt inte hittade, men fick gå ändå, men fick med en underskötare som skulle visa vägen. Det var bara det att han inte heller hittade, visade det sig :) Vi fick en rätt utförlig beskrivning, underskötaren hade hittat någon sorts karta över sjukhuset som han gömde i fickan (hehe) och så satte vi av.. Efter ett tag märker vi att vi är förföljda.. Det var en hel hop av anhöriga som försökte hinna med i vårt tempo.. (vi körde formel1 med britsen, patienten var som sagt rätt risig..) och säger att de vill följa med oss som hittar, det känns tryggare =) Hehe vi som hittar ja... tur att de inte visste sanningen... jag har lyckats leda många annars relativt välorienterade människor vilse, men det kan man ju inte säga direkt.. så vi visade helt coolt vägen.. Vi gick förstås fel någon gång eller två, men vi höll god min och låtsades att vi visste vad vi gjorde ;) De var oroliga nog som det var, dessutom hade någon i sällskapet problem med andningen, jag hörde allt det i hissen, fick lite dåligt samvete då för det höga tempot :(
Men vi fullföljde uppdraget. Fast i ärlighetens namn var det inte min förtjänst. Tyvärr :/

Och nu är det fredag kväll. Och jag är ledig. Och det känns bara så skönt =)

Torsdag

Jaha. Ortopeddisken ikväll igen. Hur mycket som helst att göra. Sitter vid ett tillfälle i telefon och försöker rapportera över en patient till en avdelning samtidigt som jag pratar med en anhörig till en annan patient och tar emot ordinationer från en läkare... Då får jag en bitsk kommentar från en annan läkare att det kanske vore dags att vi började jobba lite och plockar in patienterna på rum, eftersom det stod fyra doktorer sysslolösa... Men vad f-n... ser du inte att jag jobbar för fullt... dessutom fanns det inga rum lediga..vad ska jag göra, börja utöva mina trollerikunskaper? Bygga några nya rum? Avbryta pågående gipsningar och sutureringar?
Inte kul att vara ensam syrra med fyra ortopeder flåsande över axeln.. Klart att de fyra hinner ordinera fortare än jag och undersköterskan hinner jobba undan.. tar lite tid att gipsa och ge mediciner etc.. Förstår inte hur de tänkt att vi ska hinna med..
Hade en stackars patient som hade en axellux där det tog evigheter att få axeln på plats igen.. Krävdes fyra läkare samt maken och flera timmars hårt arbete.. och en hel del mediciner.. Vilken hjältinna hon var.. var tvungen att krama om henne sedan och berätta hur duktig hon hade varit.. Jag hade svimmat hundra gånger om tror jag... minst.. :/
Sedan bjöd maken på en massa godsaker som tack för hjälpen, gulle honom.. Så vi samlade lite krafter igen och orkade fortsätta jobba ett tag till..

Imorgon blir det buss igen :(
Kollegan börjar iofs samma tid men ska på dejt, så ingen bil där inte ;)
Låter som en bra kille hon ska träffa, har lovat hålla tummarna..

Utan förväntningar

Har varit ute på en promenad i solen nu på morgonen :) Man får ju passa på att njuta av den lilla ledighet man har.. även om det bara rör sig om några timmar på morgonen/förmiddagen.. Visade sig bli en trevlig start på dagen, stötte på en bekant och blev lite uppdaterad om vad som hänt sedan sist..
Nu hoppas jag att det fina vädret är här för att stanna.. jag vill inte frysa mer i sommar..

Vad mycket enklare livet skulle bli om man kunde släppa på alla förväntningar man går runt och bär med sig.. Om man bara kunde möta varje dag och varje enskilt ögonblick och ta det för vad det är, och sluta att bestämma sig i förväg för hur man vill att det ska eller bör vara. Om man låser sig vid att något ska bli på ett visst sätt, blir man ofta besviken. För i mitt liv blir det sällan precis som jag förväntar mig att det ska bli eller önskar att det ska bli.. Ofta blir det helt annorlunda.. därmed inte sagt att det alltid blir till det sämre.. tvärtom ibland.. bara svårt att se klart på olika situationer om man har för stora förväntningar..

Om man kunde möta alla människor på samma sätt. Utan förutfattade meningar om hur de bör vara eller vad de bör tycka och tänka.. Om alla fick gå sin egen väg och känna att det är okej.
Om alla blev respekterade för den de är.

Och om folk kunde kramas istället för att slåss.
Vill inte se mer misshandelsfall på jobbet ikväll..

Hoppas ni får en fin dag i solen!

Strömlöst

Telefonen ringde imorse. Optimisten i mig trodde förstås genast att det var lägenhetsbyte på gång.. Det skulle det visa sig att det inte var.. Istället var det en pigg försäljare som hann prata åtskilliga minuter innan jag ens fick en syl i vädret.. Han tyckte jag skulle surfa trådlöst med hans företag. Efter hela hans utläggning förklarade jag att det nog inte var en så bra idé eftersom jag inte har en bärbar dator för tillfället.. Han blev knäpptyst. Var tvungen att försäkra sig om att han hört rätt genom att fråga "har du ingen bärbar dator?" Kände mig som en gammal kvarleva från istiden då det inte fanns några moderniteter överhuvudtaget :/
Minuterna efteråt gick strömmen.. Misstänkte genast den morgonpigga försäljaren, nu tänkte han förstås visa mig hur det går om man inte har bärbar.. Svor ve och förbannelse över honom, tackade min lyckliga stjärna att jag hade hunnit göra kaffe innan han slog av strömmen.. Satt i mörkret...eeh..det var nog rätt ljust, när jag tänker efter.. och drack mitt kaffe helt utan dator, tv, stereo.. en riktigt tung morgon, med andra ord ;)
Efter dryga två timmar kom visst försäljaren på bättre tankar och satte igång strömmen igen.. men då skulle jag ju åka till jobbet.. :(

Vilken skillnad med skjuts till jobbet.. Tjänade två timmar i restid =)
Dessutom roligt sällskap. Skjuts imorgon igen :) Dessutom åkte vi förbi de söta kossorna, vi var nästan på väg att kliva ur för att klappa lite, men då hade vi nog aldrig kommit hem så vi avstod.. Fanns urgulliga föl i närheten också... Fast sist jag skulle klappa ett föl slog han i huvudet i staketet rätt ordentligt..fick ångest efteråt, tänk om han fick hjärnskakning eller nåt?
Så jag tar det försiktigt med just föl ;)

Granntanten får spelet

Hörde dragspelsmusik utanför under eftermiddagen och var förstås tvungen att kika vad det rörde sig om.. Förväntade mig att se en något försenad midsommarfest med ett gäng hoppande och dansande pensionärer eller nåt... Blev något förvånad när jag såg att det var granntanten under mig som var klädd i någon färgglad tältliknande klänning och med dragspelet hängande på magen.. Hon satte av glatt sjungande, spelande, tjoande och dansande ut över gräsmattan... helt ensam .. Hehe det var en rätt obetalbar syn, kommer nog att ha svårt att hålla god min när jag pratar prata med henne i fortsättningen.. Ser det hela framför mig hur tydligt som helst =)
Hon är ganska så stor och har svårt att gå, min granne.. Brukar åka taxi till affären de få gånger jag sett henne lämna lägenheten..

Såg en lapp om ett lägenhetsbyte, var tvungen att chansa och ringa förstås.. Är väl inte så troligt att det skulle hända, det var många som hade ringt, men mirakel kan ju ske har jag hört.. har bara inte upplevt det själv än :/ Vore väldigt skönt med kortare resväg.. håller på att få spader på de här bussresorna... Som tur var ringde jag innan grannen körde igång..

Annars har det varit rätt lugnt idag.. har städat lite, tvättat.. men inte i något rasande tempo direkt..

Hoppas ni får en jättefin dag imorgon!

fan

Glädjen över dagen blev kortvarig. Fick precis ett samtal från min mamma, hennes ursöta katt är död.. hade blivit jagad och sönderbiten av fyra kamphundar nu på förmiddagen.. En granne hade hämtat henne och berättat vad som hänt, så hon har varit och hämtat hem kroppen.. tydligen hade han dött rätt fort iallafall.. Hade hon bott närmare hade jag förstås åkt dit, svårt att trösta på telefon.. Hon som älskar den där katten över allt annat..
Minns hur han lagt sig hos mig mitt i natten när jag varit på besök och gosat in sig under hakan.. Söta kissekatten.. Grymma j-a värld.

Nu vill jag bara dra täcket över huvudet och gråta.

Ledigt

Skönt att vara ledig idag =) Har en hel del att pyssla med i och för sig, men bara känslan av att få vakna i lugn och ro utan att ha någon tid att passa är helt underbar..
Har njutit av dagens första kopp kaffe..samtidigt som solen tittade fram för ett ögonblick :)

Kom att tänka på att jag har det rätt så bra...trivs med mitt liv faktiskt.. trots en del gnäll här..
Är så glad att jag vågade byta jobb, trots att en hel del olyckskorpar kraxade innan. Brukar försöka gå efter magkänslan istället för att lyssna på en massa invändningar och farhågor om allt som kan gå fel.. blir ju inte alltid rätt förstås, men då har jag åtminstone valt själv..och alltid lär man sig nåt på vägen. Har aldrig trivts så bra på ett jobb som nu. Man vet aldrig vad som väntar, det är lite som livet självt..lite mer dramatiskt bara kanske... tror jag har världens bästa kollegor dessutom :)
Lönen kunde väl vara lite bättre förstås...
Gnällde visst lite över utbildningen i katastrofmedicin jag kommit in på till hösten, men ser faktiskt fram emot den. En hel del att läsa in bara, får väl frångå mina principer med att vänta med allt till sista sekunden och börja läsa i tid den här gången ;)
En hel del föreläsningar och litteratur är på engelska, vilket jag tycker är bra.. tar lite längre tid att läsa bara..

Förundras över hur mycket styrka det kan finnas inom en människa. Mötte en kollega igår som går igenom en verkligt svår period just nu. Och ändå har han alltid ett leende eller ett vänligt ord till övers.. blir alldeles varm inombords över hur många fina människor det finns..

Måndag

Vaknade vid tretiden av ett hemskt åskväder.. Det första och enda jag tänkte på var Mr Kurzweil.. Rusade upp för att dra ut alla sladdar, gick sedan och lade mig igen.. =)

Var knappt vid liv imorse... Fattade inte att det var på mig mobilen ringde. Det tog runt en halvtimme innan jag insåg att jag var tvungen att gå upp... och då var det inte med ett leende på läpparna, kan jag avslöja.. och inte blev jag gladare när jag upptäckte att det var rena höstrusket ute... snälla sommar kom tillbaka...
Hade nästan slumrat till på bussen när någon knackade mig på axeln. Visade sig vara en kollega :) Hehe ska få skjuts till jobbet imorgon, hon åker bil när hon jobbar kväll.. och hem... =)Dessutom är hon jättetrevlig. Hon var lika trött som mig imorse, så vi satt och gäspade ikapp..

Tog mig igenom dagen utan några större missöden..får väl vara nöjd med det.. en måndag är ändå en måndag..
Fick schemat för den kurs jag ska gå i höst...vet inte vad jag tänkte på...fattar inte hur jag ska orka både den och jobba heltid.. fast det kanske är för att det är måndag jag tänker så..

Idag har vi haft livat värre med datorn på jobbet.. Min kollega kunde inte skriva ut patienter för hennes lösenord funkade inte längre och jag kommer inte in i journalerna...vilket är en ganska så viktigt funktion.. och datasnubben på semester.. men tack för det.. Vi fick hjälpa varandra hela tiden.. jaja bara fyra veckor minus en dag kvar då tills det är ordnat.. :/

Update: Är ledig imorgon... tack och lov för det... Skjutsen får jag förstås på onsdag..inte imorgon som jag skrivit...

Om rädsla

Det var lite mindre stressigt idag på jobbet, tack och lov..
Hann dela ut en massa smörgåsar =)
Var med om två nästan identiska situationer under dagen som var så rörande..
Den första situationen var med en kille som behövde få en nål i armen. Det visade sig att han var väldigt stickrädd.. Vet hur jobbigt det kan vara med rädsla för något eftersom jag själv är livrädd för spindlar..och höjder..och getingar...och...eeeh.. tror inte det var något mer.. ;)
Han försökte verkligen förhandla med mig, övertala mig att låta bli att sätta nålen.. Men på den punkten kunde jag förstås inte ge efter. Han hade sin tjej där, så hon tröstade honom lite så att han kunde slappna av lite iallafall.. Det hela gick bra utan att han svimmade eller nåt :)
Den andra situationen var en annan kille som skulle blododlas. Han låg och skakade av frossa under fem filtar men försökte även han förhandla bort sticket i armen.. Inte riktigt förhandlingsläge då, på något sätt =) Tyckte så synd om honom, han var verkligen skräckslagen. Men jag förhandlade förstås inte.. Han hade också tjejen med, och han blev ordentligt ompysslad av henne, vilket var tur.. för annars hade det nog blivit svårt att få några prover alls..
Det är verkligen hemskt när man drabbas av en till synes överdriven rädsla för någonting, dels för att omgivningen kanske tror att man överdriver, dels för att rädslan är påtaglig även om faran kanske inte är det.. Kroppen reagerar på samma sätt oavsett. Det upplevs som en verklig fara för den som drabbas..

Måndag imorgon... inte min favoritdag direkt.. men vem vet, det kanske blir en bra dag trots allt.. Om inte annat så är jag ledig på tisdag =)

En bortglömd smörgås

En kvinnas vädjan om en smörgås till sin sjuke far förföljde mig på hemvägen, ekade i huvudet om och om igen. F-n jag glömde ge honom en smörgås... eller se till att någon annan gjorde det, åtminstone.. Hennes far hade legat i åtskilliga timmar på den hårda britsen, hade svårt att röra sig själv och hade det svårt att få fram orden. Även han tittade bedjande på mig varje gång jag gick förbi..Det är helt omöjligt att räcka till i det här jobbet... Kvinnan bad om den där smörgåsen ett antal gånger, men tiden räckte helt enkelt inte till.. Svårt sjuka måste gå före hela kvällen..miljoner saker att göra...folk som inte kan hålla fria luftvägar på grund av medvetslöshet eller tappar trycket eller krampar går förstås före en smörgås... tänkte till slut att jag skulle ge honom den där smörgåsen när jag slutat men glömde bort det totalt tills jag satt på bussen.. och då slog det dåliga samvetet till.. hon hade bett vänligt dessutom, bättre om hon varit gnällig egentligen, då hade det nog känts lite bättre.. Vet ju förstås att det egentligen är en bagatell i sammanhanget, men känns ändå inget bra att han fick ligga där hungrig också till råga på allt...

Att ha ansvaret för ett stort antal patienter åt gången har sina nackdelar. Prioriteringar måste göras ideligen, de svårast sjuka måste gå först, nåt annat fungerar inte. Vilket kan innebära att en del patienter tyvärr får vänta väldigt länge. Omänskligt länge, som en kvinna uttryckte det idag. Och jag håller med. Men vi kan bara jobba på så effektivt vi bara kan.. och försöka döva det dåliga samvetet med en tanke på de liv vi faktiskt räddat =)

Tänkte lite på hur viktigt det är att bevara lugnet när det är som mest stressigt. När alla rycker i en och vill ha hjälp samtidigt är det bra att kunna vara lugn som en filbunke :) Annars börjar man göra felprioriteringar och riktigt kaos bryter ut.. Gäller egentligen alla situationer i livet. Man har mycket att vinna på att hålla sig lugn när det börjar köra ihop sig.. Men det är förstås lättare sagt än gjort... Funkar alltid bättre på jobbet än hemma av någon märklig anledning :/

Alla bussar stannade och gick någorlunda i tid. Så det får räknas till en bra dag, trots allt =)

Midsommarafton

Vaknade imorse och tyckte nästan lite synd om mig själv..
Bara jobb hela helgen.. :(
Blev dock på riktigt gott humör när bussen kom i tid och till och med stannade för att plocka upp mig =)
Och dessutom med en vänligt leende busschaufför.. Det räcker för att jag ska bli nöjd och belåten.. Insåg dock rätt snart att jag hade alldeles för lite kläder på mig.. När jag började huttra på tåget på väg in till jobbet blev jag lite irriterad över att jag inte tänkt på att ta med något lite varmare att sätta på mig :(
Slog raskt bort tanken på hur det skulle gå på hemresan..

Prio ett under kvällen var förstås knytkalaset ;) Några fick ta hand om all mat som vi haft med och fixa iordning ett långbord, medan vi andra gick ut för att ta hand om patienterna. Det var ganska så lugnt under eftermiddagen, så vi kunde ta lite längre rast och njuta av all den goda maten.. Blev ju ingen nubbe eller så då förstås, även om någon ifrågasatte om cidern var spetsad :) Hehe jag tror det var för att samtalet spårade ur en aning ;)
Rätt skönt och ibland nödvändigt att kunna skämta och skratta lite ibland. Tar lite udden av det vi möter och måste handskas med dagligen.
Sedan hade vi en del att göra resten av kvällen, så tiden bara försvann..

Vet inte riktigt vad det berodde på, kanske cidern var spetsad trots allt, eller om någon lagt något konstigt i maten, men jag råkade peka i helt fel riktning när en väktare frågade efter vägen till medicindisken :/
Det var inte bra för mitt rykte, det märkte jag på en gång.. mina kolleger tyckte det var jätteroligt och undrade hur jag hittade till jobbet på morgnarna... lite orättvist, tycker jag.. bara för att man råkar vara lite ur form vid nåt enstaka tillfälle..

Var ju riktigt kallt förstås på hemvägen. Blir ännu värre när man är lite trött också :(
Så det var bra skönt att komma hem..

Hoppas ni haft en fin midsommar!

Ledigt..

Planen för dagen var att köpa lite snygga skor =) Men som vanligt lite trubbel med resan :/
Idag stod vi iallafall två stycken vid busshållplatsen när bussen bara blåste förbi. Killen som stod brevid mig tappade hakan. Jag som är en van och härdad bussresenär på den här sträckan orkade knappt reagera. Jag lugnade honom med att det hade hänt mig ett antal gånger, så småningom kommer det en ny buss som kanske stannar =)
Men när han började prata visade han sig vara rätt härdad han också, fast bara inte när det gäller bussar som inte stannar..
Han berättade nämligen att han aldrig tog på sig annat än slitna och skitiga jeans när han var ute och åkte buss, för risken att någon kletat fast ett tuggummi på sätet är ju trots allt stor.
Och dessutom sitter ju folk med fötterna på sätet..
Jag försökte låta bli att titta på hans jeans för att se hur skitiga han menade.. ;)
Och han hade dessutom mobilen laddad med numret till sl så att han kunde ringa och klaga direkt. När vi satt oss i bussen kom han tillbaks till mig och gav mig numret. Jag fick dessutom numret till nån trygghetsjour om det skulle vara stökigt på tåget eller nåt..
Jag blev lite rörd, är inte så van vid att folk är så vänliga.. Känns lite tryggare att ha ett nummer att ringa också, även om jag har svårt att tänka mig att de hinner skicka ut någon hjälp tillräckligt snabbt om något händer..

Hade en rätt ok dag i stan, men kom absolut inte hem med det jag skulle ha.. Det är konstigt det där, men när man letar efter något så hittar man det bara inte. Lika bra att bara gå runt på måfå egentligen, det är då man fyndar :) Tror jag var inne i hundra skoaffärer men kunde inte hitta ett enda par skor som var snygga.. Jo, några enstaka par, men då fanns de förstås inte i min storlek, bara större.. Kan ju inte köpa högklackat i för stor storlek..
Det var rejält med folk i stan. Gav upp vissa affärer direkt när jag såg köerna.. Trodde folk hade åkt bort för att fira midsommar så att jag skulle kunna flanera relativt ensam på gatorna..
Men icke. Hittade till slut lite annat roligt så jag kom hem rätt nöjd trots allt =)

Imorgon jobb igen :( Har inte alls någon lust, om jag ska vara ärlig..

Hoppas ni får en jättefin midsommar!

En fullständigt galen dag

Morgonen förflöt i lugn och ro. En av de bättre morgnarna på länge, faktiskt.
Men sedan..
Jag trodde jag hade gått vilse först när jag inte hittade busshållplatsen.. Herregud, en busshållplats kan väl inte bara försvinna?? Eller har sl beslutat sig för att sluta köra buss på den här sträckan?
Tänkte för ett kort ögonblick att det kanske var ödet som ville att jag skulle hålla mig hemma istället ;) Fast sedan såg jag. Man hade helt enkelt flyttat busshållplatsen typ hundra meter längre bort.. men vad f-n... tack för det :/ ännu längre till jobbet... Jag hann med bussen iallafall, fast det var mest ett äldre pars förtjänst, det tog sin lilla tid innan de kom på bussen och hade hittat biljetter etc..

När jag sedan kliver av tåget ser jag en äldre dam som ligger mitt på trottoaren med en cykel mellan benen och helt likblek i ansiktet. Gick förstås fram för att hjälpa henne upp, vilket jag trodde skulle bli en enkel match. Tänkte att jag kunde kasta upp henne på cykeln sedan och ta med henne till jobbet.. Men det är inte så lätt att få bort en cykel från en gammal dam som inte vill röra på sig...nu vet jag det iallafall.. Ingen som kom till hjälp först, bara jag och den stela tanten...med fötterna farligt nära den framrusande trafiken.. försökte på alla möjliga sätt lirka bort cykeln, vågade inte röra tanten förrän jag visste om hon var skadad eller inte.. hon sade knappt ett ljud...var nästan halvvägs att lyckas när en bastant kvinna kom till undsättning. Tillsammans fick vi bort cykeln och upp tanten på fötter igen.. Verkade inte gjort sig illa, alla delar kvar och fungerande, hon var mest omskakad, så vi satte henne vid busshållplatsen så hon fick pusta ut lite...

Mot jobbet i rasande fart. Först möte. Sedan väntade ortopeddisken igen.. Tänkte att det ändå borde bli en lugn kväll med tanke på matchen.. Dröjde förstås inte länge förrän det var helt kaotiskt. Och det är ingen överdrift, jag lovar. Var fullt med patienter. Hade dessutom ett antal förvirrade tanter som jag fick placera strategiskt för att kunna hålla ett öga på så att de inte bröt andra höften också.. Dessa tanter höll inte mun en sekund. Och eftersom de såg mig ropade de ideligen. Försökte byta bort en av tanterna till kirurgdisken men de hade redan hört henne ropa och avböjde det generösa erbjudandet :/
Läkarna höll på att skratta ihjäl sig..
Min syn på äldre förändrades för alltid då en tant kom in efter att ha druckit sig berusad. De hade fått vin och nubbe till maten, i alldeles för liten mängd enligt den här tanten, för hon snodde alla de andras nubbar också.. =) Det hela slutade med att hon var så full att hon ramlade..
En stund efteråt kom en annan dam i 85årsåldern in efter att ha blivit omkullputtad på ålderdomshemmet i något bråk där... Ja, jösses...det är krut i gummorna :)

Lite senare hörde jag en ilsken missbrukare stå och skrika. Han fick syn på mig och gick åt mitt håll, såg nämligen att jag stod vid stickvagnen. Raskt körde jag undan den förstås, fattade ju vad han tänkte, han ville ha nålar.. Jag stack in på expeditionen i ett tafatt försök att komma undan, men han följde efter förstås.. i bar överkropp, blodig, med en rejäl snedtändning.. Hoppades på att få lite hjälp av den läkare som stod där, men hon tog chansen och smet ut bakom ryggen på mig.. fegis.. Killen var bra sur, frågade om jag inte kunde injicera nåt bra..
Det hela slutade med att två väktare fick bära ut honom..

När jag äntligen slutade var jag rätt lättad. Byter om, låser skåpet- och har låst in nycklarna. Hemnycklarna. Nämen vad f-n... Var ju i och för sig bra att jag upptäckte det direkt, hade varit aaaningen jobbigt att åka fram och tillbaka mitt i natten för att hämta nycklar.. Blev tvungen att gå upp och hämta en stor bultsax.. Den var tydligen välanvänd, för det stod tipsat på den om att använda kodlås :/
Inte det lättaste att klippa upp det där; fick ta en till tjej till hjälp, och då gick det till slut..
Tror jag ska skaffa ett kodlås imorgon..

Tänkte nästan stanna till på en pub och se det som var kvar av matchen i stan, men då hade jag ju inte fått se hela, så jag struntade i det och åkte hem.. Fick ha rätt hög musik på i bussen för att inte höra några resultat eftersom chauffören hade mage att lyssna på matchen på radio :/
Men det gick, var fortfarande optimist när jag kom hem! Fast den försvann efterhand.. f-n :(

Jag trodde förresten nästan inte jag skulle komma hem, för busschauffören stannade plötsligt och sprang ut ur bussen. Rymde han? Men jag blev inte särskilt förvånad, vad kan man vänta sig efter en sådan här dag? Men det tog bara några minuter, så var han tillbaka igen och körde vidare. Vad han gjorde har jag ingen aning om.
Tog kisspaus kanske :)

I full mundering

Idag var det utbildning hela dagen.. En rätt tuff dag som ändå kompenserades av att vi blev utbjudna på lunch =) Det är inte nåt som händer varje dag på jobbet direkt.. jättetrevligt.
Men så slet vi hårt också..blev till och med tillsagda att sänka tempot lite, så att vi skulle orka hela vägen.. Vi fick öva med full utrustning, så vi såg ut som astronauter ungefär.. Helt hopplöst att klä på sig själv, för man skulle i dels ett underställ där dragkedjan satt bak i ryggen, en yttre overall som drogs åt så hårt i halsen att det kändes som om man skulle strypas, gummistövlar, bomullsvantar och över det gummihanskar, tungt bälte med motor för luftintag och dessutom hjälm med mask att andas igenom.. Det blev riktigt varmt i den utrustningen, kan jag säga.. Riktigt jobbigt för flera som fick hårstrån i ögonen... Det gick inte att göra ett dugg åt saken förstås.. :( Man rörde sig dessutom inte särskilt smidigt.. Sedan fick vi röstförstärkare påkopplade, men det var sannerligen inte lätt att höra vad folk sade inuti den där masken iallafall.. Vi var indelade i tre grupper på olika stationer, och jag fick leda en av grupperna :/ Inte precis vad jag önskat mig.. Rätt svårt att leda ett arbete när man knappt hör vad som sägs... Fast det gick någorlunda bra, tror jag. Arbetet flöt på iallafall, patienterna skickades vidare dit de skulle.. ;)
Men det var verkligen inte lätt att sanera patienter (dockor..) i den där munderingen.. Kan tänka mig att man ser rätt så skräckinjagande ut också för en redan uppskrämd patient.
Rätt så skönt att komma ur kläderna, även om det var en väldigt omständig process :)
Bra att vara förberedd hursomhelst.

Jobbar imorgon kväll också. Hinner precis missa Sverige spela. Skit också. Har försökt byta tid till dagpass istället men ingen hade lust...mycket märkligt, har folk ingen hyfs nuförtiden? ;)

Hehe nu är ordningen återställd.
En jättesöt katt kom fram och ville gosa när jag var på hemväg =)
Helt utan mutor ;)

Stressig måndag

Mycket att göra idag som väntat. Alltid på måndagar. Det började dock hur lugnt som helst, vilket vi också satt och diskuterade och gladde oss åt.. undrade varför det var så mycket personal.. det skulle vi förstås inte ha gjort.. Det dröjde nämligen inte särskilt länge förrän det var fullständigt kaotiskt och alla fick jobba på högväxel.. Tiden gick ju fort iallafall..
Hade en del riktigt dramatiska situationer också, tur att adrenalinpåslaget funkade som det ska, så man orkar jobba så intensivt i flera timmar med samma patient. Verkar som han kommer att överleva trots allt.

Ska tydligen vara knytkalas för oss som jobbar kväll på midsommar.. Ser fram emot det =)
Blir lite roligare att jobba då..

Här har de då inte satt upp några persienner idag. De tyckte nog att jag kunde vara utan :(
Men mina nycklar som jag lämnade imorse har de behållt tydligen.. Börjar tro att det faktiskt är kurzweil de är ute efter iallafall ;)

Tack och lov att det är tisdag snart.

En stor förlust

Så var det måndag igen då...

Blev alldeles lamslagen när jag hörde att Esbjörn Svensson gått bort.
För er som inte känner till det, var han en av Sveriges absolut finaste jazzpianister.
Han dog efter en dykolycka i helgen. Endast 44 år gammal. Han rycktes bort alldeles för tidigt.
Så outhärdligt sorgligt.
Mina tankar går till hans familj och vänner. Sverige har förlorat en stor musiker.
Grymma jävla värld.
Man påminns om hur snabbt allt kan ta slut. Hur bräckligt livet är. Hur sköra vi är.
Det är så viktigt att ta sig tid att fokusera på det som har verkligt värde i livet. Att man hittar modet att säga allt det man vill ha sagt. Att man tar vara på och är rädd om sina nära och kära. Vi vet aldrig hur länge vi har varandra.

Hade totalt glömt bort att jag skulle ha lämnat in mina nycklar igår, de ska ju in och fixa i lägenheten idag.. Ja nu är de väl redan igång och jobbar någonstans..får väl hoppas att de kommer innan jag måste ge mig iväg till jobbet.. Vore nästan skönare om de fixade allt på en gång, kan jag tycka.. Byta dörr en gång och sätta upp persiennen en annan...
Blivit ombedd att röja allt framför så att de har rejält med arbetsutrymme.. Hur mycket utrymme kan man behöva för att sätta upp en persienn? Hehe jag drog undan gardinen lite...

Hoppas ni får en riktigt fin dag!

Söndagkväll

Visade sig bli en riktigt bra söndag också, trots allt. Äntligen en dag när det varit vänner som ringt istället för telefonförsäljare.. Har trots att en del tid spenderats i telefon hunnit skriva en ny låt =) kurzweils förtjänst helt och hållet, jösses vad han kan prestera...gubben....

Kröp ner under en filt i soffan och såg en film (Hide and Seek) som var skitläskig, tur att det är ljust ute så länge nu på kvällarna.. Bra film dock..
Som vanligt lite jobbigt att det är måndag imorgon.. Jobbar kväll visserligen, så det blir iallafall lite sovmorgon, men det är alltid sjukt mycket att göra på måndagskvällar..
Jobbar sex dagar nästa vecka. Behöver inte fundera på vad jag ska göra iallafall..
Och vill man jobba ännu mer är det bara att säga till, har jag fått veta :/
Är man singel räknar de med att man kan ta typ alla pass som är lediga.. Vi har inget liv ändå liksom.. Är dock väldigt glad att jag tackade nej till att jobba extra nu i helgen =)

Fick celebert besök på balkongen mitt under den läskiga filmen. Hörde hur nåt traskade omkring därute så jag var förstås tvungen att titta utifall att... Hade liksom nerverna utanpå ;)
En skata som trippade omkring med nåt jag-vet-inte-vad i näbben..var han ute efter min potatisskörd månntro... =)

Hoppas ni får en fin måndag!

Trött-jag??

Fin dag igår. Precis som en ledig lördag ska vara =)
Träffade en god vän för en promenad längs vattnet och lite öl på en uteservering..
Planen var först att strosa på djurgården, men vi ändrade oss i sista stund eftersom det behagade regna när vi träffades...Hon hade sin söta hund med sig, jag blev genast överförtjust men intresset från hans sida var minst sagt svalt... fick inte klappa alls.. han morrade till och med åt mig...nästa gång ska jag ha godsaker med, då borde det gå bättre hoppas jag... Trodde först att han kanske var så mot alla främlingar, men det visade sig inte alls stämma :(
När min träff anlände till sällskapet fick han klappa hur mycket som helst... Ingen rättvisa här i världen.. men det visste jag i och för sig redan.. Jättemysigt att sitta vid vattnet och bara småprata, speciellt i de stunder som solen behagade titta fram =)
Sedan var det fotboll, förstås. Vi hann med till och med i tid så att vi kunde se matchen från allra första början ;) Fast det var inte precis min förtjänst..
Hade helt perfekta platser också, tror inte vi satt i vägen ett dugg..
En riktigt rolig och trevlig kväll trots förlust för Sverige..

Nu en aning trött och seg :( Kom hem samtidigt som fiskmåsarna började sin morgonkonsert (tack och lov att jag inte bor där de håller till) och ramlade i säng.. Sov oroligt, drömde att jag hade massor av dropp jag skulle sätta, köerna av folk ringlade sig fram i flera mil, jag var helt överlastad av dropp och jobbade febrilt på...det tog aldrig slut... kanske var det jag som skulle behövt ett dropp.. ;)

Måste ta mig i kragen och fixa iordning lite här hemma...typ i några minuter iallafall...
Sedan tänker jag med gott samvete bosätta mig i soffan och se lite film , trots en solig dag =)

Update: Filmen får vänta ett tag, har fått in en rent av livsfarlig surrande sak stor som en apelsin (minst) :/ Skulle förstås flyga rakt ner i soffan... F-n var är basebollträet ;)

Slöfredag

Verkar ha fått helt störd sömnrytm, är uppe och lallar omkring alldeles för länge på nätterna.. Ledig idag, och vaknade tidigt förstås.. tack för det... Annars är det minsann inga problem att sova.. åtminstone längre än till åtta... Så jag känner mig lagom slö och trött idag :( Fast har ändå varit ganska så effektiv, städat och så.. Med lite bra musik funkar allt ;)

Tog en promenad vid havet sedan, helt underbart som alltid.. Men jag var inte direkt ensam om idén.. det var jag och sjuttiotusen (eeh..en grov uppskattning) andra..
Hade annars planer på att möblera om idag..men det kändes nästan olagligt med tanke på vädret så jag lät bli ;) Skulle behöva föra samman lite instrument känner jag, framförallt introducera kurzweil för datorn.. och hoppas på att de kommer överens... ska prova ett annat program än cubase.. om jag vågar vill säga.. måste nog vara betydligt piggare än så här för att lyckas med det konststycket =)

Verkar som de ska in i lägenheten igen nästa vecka... Börjar undra om de har nåt fuffens för sig.. Hålla på att springa ut och in i min lägenhet sådär... Nu ska det in någon persienn...säger de iallafall.. Hehe det är visst balkongdörrsgubbarna som ska komma =) sist de skulle in och byta balkongdörr så var det ett jäkla jobb, fick släpa högtalare och tv:n och ta ner gardiner etc.. Gå upp före sju för att inte vara alldeles nyvaken när de kom; och så kommer en av dem och säger att den andra är sjuk, så de kan inte komma.. Jag skulle få en ny tid någon gång... Trodde i min enfald att det skulle bli rätt snart efteråt, men det tog säkert nån månad.. Får se hur det blir den här gången då.. Ska väl inte behöva släpa grejor iallafall..

Hoppas ni haft en bra fredag!

Mitt i natten

Det var fullständigt kaos på jobbet, eller snudd på iallafall.. Möttes av en sjuksköterska i upplösningstillstånd som skulle rapportera över.. Det var hans första dag efter inskolningen, och han hade placerats helt ensam på ortopeddisken... Kul. Som ensam sköterska ska man hålla koll på alla patienter, se till att de kommer på rätt avdelning, lämna rapport till avdelningen, se till att patienten kommer på röntgen, får smärtlindring, får övriga mediciner, lugna anhöriga, lugna patienterna, få in och ut patienterna på rum, assistera vid sårskador, gipsa, linda om skadade kroppsdelar samt helst sitta vid datorn hela tiden för att hålla koll på allt som händer och ligga steget före doktorerna och helst veta vad de tänker göra och vad de behöver innan de ber om det... och en hel del annat...Puh!

I vanliga fall så finns det en till sjuksköterska mellan 10-18, men inte idag..
Så det fanns en del kvar att göra när jag tog över.. och värre skulle det bli..

Det bara rasade in ortopedpatienter hela kvällen. Alla andra diskar på akuten hade det hur lugnt som helst. Men inte på ortopeden. Till slut sade jag åt sköterskorna som prioriterar att de inte fick komma med fler patienter.. men de låtsades inte höra ;)

Blev alldeles överlycklig när jag fick syn på nattpersonalen =) Blev ännu lyckligare när jag kom att tänka på att jag nu är ledig i tre hela dagar..

Annars börjar mina resor till och från jobbet mer och mer likna resor in i djurens och insekternas mystiska värld.. Idag på bussresan in till jobbet bestämde sig en geting att krypa runt på fönstret framför där jag satt. Tjejen som satt där var kolugn. Rörde inte en min. Jag var tvungen att kika om hon verkligen andades.. Det gjorde hon.. Getingen kröp fram och tillbaka, flög en liten mikrometer, satte sig nästan vid hennes arm, höll på att flyga in i hennes hår...och hon bara sitter där.. Jag blev så imponerad att jag nästan glömde bort getingen. Tyvärr satt jag inte lika lugnt :(

Försökte verkligen in i det längsta att behålla min värdighet, ryckte bara till några gånger när getingen kom farligt nära över på min fönsterbit, men satt annars någorlunda coolt.. Tills äckelgetingen plötsligt insåg att det vore mycket roligare att krypa runt på fönstret där jag satt.. Och då försvann en hel del av min värdighet, kan jag säga.. Väste åt getingen att ge sig av, han hade ju för sjutton en hel buss att flyga runt i, varför hålla på att fjanta sådär och bara krypa på ett och samma fönster.. Började leta i väskan efter något lämpligt tillhygge att nita till honom med ifall jag skulle bli nödd och tvungen.. hittade inget stort nog.. hade ingen tidning heller.... Hela resan kröp han omkring.. Full buss också, så det var inte så lätt att byta plats.. Hoppade av bussen först av alla, utan getingstick =)

På hemresan var det en liten minihund som hela tiden ville klättra upp i mitt knä :) Hur söt som helst, ville helst av allt ta med honom hem...fick inte.. Fick klappa iallafall... =)

Önskedröm

Ibland önskar jag att jag var född med helande händer.
Så att jag bara kunde lägga händerna på någon patient och så var allt bra igen. Ingen skulle behöva ha ont mer. Ingen skulle behöva gå hem från oss i vetskapen att de aldrig kommer att få se sin älskades ansikte igen.
Mina händer skulle inte bara kunna hela trasiga och sjuka kroppar, utan också alla dessa sönderslitna och ensamma själar som irrar omkring och aldrig hittar hem. Som gång på gång gör illa sig själva i hopp om att någon ska se. Att någon äntligen ska förstå. Att någon ska orka ta sig tid att verkligen lyssna.
Mina händer skulle nå in till dem i deras förtvivlan och skänka lite tröst och värme. Och jag skulle ha förmågan att få dem att inse det alldeles självklara; att de duger precis som de är.
Unga tjejer skulle aldrig mer behöva skära sönder sig själva i desperation och vredesmod för att de inte är snygga eller söta nog. Ingen skulle någonsin mer behöva svälta sig själv till döds i hopp om att bli smal nog för att duga, för att bli älskad. Ingen skulle längre behöva ta sitt eget liv för att de känner sig så ensamma att de inte står ut att leva längre.
Och mina händer skulle ha förmågan att uppenbara för alla människor som kämpar för att räcka till, att vara bra nog, eller att bli mer lik någon annan som utåt sett verkar mer lyckad;
att vi faktiskt redan är okej precis som vi är.

Fast det kommer förstås aldrig att hända.

Inget nytt under solen

Rätt så lugnt på jobbet idag, vilket var lite oväntat.. trodde det skulle vara fullt upp nu när det blivit lite sämre väder och så. Men icke. Folk låg väl hemma och kurerade sig själva efter gårdagens fotbollsmatch, kanske... Det är ju skönt på sätt och vis, men man blir lätt lite slö, så när det väl blir en del att göra så är det betydligt jobbigare att öka tempot igen... Och timmarna gå alldeles för långsamt..

Vaknade tydligen upp i ett helt annat tempo än resten av världen imorse, så det var nog för väl att dagen var så lugn som den var. Fick för mig att fixa till en matlåda på morgonen, vilket aldrig har hänt förut, gud vet var jag fick den briljanta idén ifrån, jag som knappt brukar fixa till nåt på kvällen.. Och eftersom jag var betydligt långsammare än vanligt, höll det hela på att sluta i en mindre katastrof :( Som det nu var lyckades jag trots allt hinna till jobbet i tid, hade bara skvätt ner typ halva köket.. Jag måste ha drömt att jag var kock eller nåt ;)

Vilken skillnad det blev att ha musik igen på resan, hann ju knappt sätta mig förrän jag var framme =) Fast jag vet inte hur jag tänkte när jag laddade in låtar, måste ha druckit för mycket igår eller nåt...

Känns bra hårt när alla ska prata om sina semestrar hela tiden :(
Har folk inget annat att prata om liksom ;) Men jag får väl glädja mig med att jag ska på utbildning igen en dag nästa vecka...eehh..

Seger förstås

Hehe klart vi vann matchen! Min intuition sade mig visserligen att det skulle bli 3-0, men nära nog ändå ;)
Tur för mig att vi vann, för jag sade till J att jag var så säker på att vi skulle vinna att jag skulle gå ut och bada efter matchen annars... Tråkigt för henne så kontrade hon, så nu ska hon ut för att ta sig ett nattligt dopp =) Hehehe..
Kunde som vanligt inte sitta still under matchen.. Vet inte hur många gånger jag vält ut ölglas o dyl över bordet.. Fåtöljen har vält också, fast bara en gång... Nu förbereder jag mig väl och tar bort allt viktigt runt omkring..

Ringde en j-a telefonförsäljare precis innan avspark :(
Brukar vara ganska så artig annars, men inte ikväll...
-"Är du inte klok, ska du ringa precis när fotbollen börjar??" fräste jag. Sedan lade jag på :)

Satt inte bara hemma och spelade idag, slet mig loss och tog mig ut i blåsten för att köpa en mp3-spelare :) Kände att jag inte står ut med en resa till utan lite musik på vägen.. så nu blir det lite roligare imorgon, tack och lov för det.

Ledigt

Jaha.. Vaknar upp till en molnig dag.. blev först en aning småirriterad, hade tänkt ta chansen att njuta lite i solen nu när jag äntligen är ledig.. Men sedan insåg jag att det inte är så dumt iallafall. En mulen dag som denna behöver jag ju inte ha dåligt samvete om jag råkar fastna framför synten halva dagen eller så =) Det gäller att vara lite flexibel ;)

Han är för go´, mister kurzweil...

Har beskådat min potatisplanta noggrannare.. tror inte det är skördedags riktigt än.. antar att plantan ska vara något högre än en decimeter =)

Någon måste städa lite här hemma under dagen. Och kanske diska lite. Och laga någon god mat till kvällen. Gärna tvätta också..
Kan ju inte vara mitt jobb iallafall, jag är ju ledig..

Dukat till middag

Fick en middagsinvit på vägen på väg hem. Bokstavligen. Ett gäng glada ungar bjöd mig till bords. Mitt ute på vägen. Där hade de dukat upp så fint med en gammal rostig colaburk, skitiga, trasiga plastbestick- och en blodig, död skata som de hade hittat (slagit ihjäl??) :/
Var inte det minsta hungrig från början, och kan inte med den bästa vilja i världen påstå att åsynen av denna måltid ökade på min aptit... så jag tackade nej..
Kändes dessutom aningen farligt att sätta sig mitt ute på vägen för att inta en rå, död skata som legat i solen gud vet hur länge... Men vad vet jag, någon kanske blev lockad av erbjudandet..
Det lär man väl höra talas om isåfall ;)

Var riktigt trött idag, det ska erkännas.. Som tur var (för mig, kanske inte för patienterna..) var jag inte den enda som var trött.. Vi var ett gäng zombies som jobbade imorse... Tack och lov för kaffet, säger jag... Fast en kollega fick ta med sig en rullvagn för att rensa bort alla våra kaffemuggar vi haft under disken under dagen... Det var bara vi två stackars sjuksyrror som druckit allt.. Och vid ett tillfälle hämtade min kollega en stor skål full med kaffe (det fanns visst inga rena koppar) så nån läkare undrade vad det var för äckligt maginnehåll vi skulle ta prov på... Hon drack inte mer ur den skålen sedan =) Livet är bra hårt..

Är ledig imorgon, äntligen =) Bara en dag, visserligen, men ändå... Man får vara tacksam för det lilla... Kan nog inte hålla fingrarna borta från mister kurzweil då, skulle jag tro ;)

Gröna fingrar

Det känns verkligen att jag jobbat sex dagar den här veckan... Är alldeles slut.
Och jag ska jobba imorgon också, måste gå upp vid 04. Ser fram emot det. Verkligen. :(

Upptäckte att jag totalt glömt bort min lilla oas på balkongen... Där blommar det för fullt, trots att jag glömt bort att vattna på evigheter, har ju bara jobbat och jobbat... Helt underbart, massor av fina blommor! Och det har ju ändå varit rätt så varmt..
Måste ha gröna fingrar trots allt =)
Potatisen har jag inte orkat kolla än, hehe, kanske är skördetid, vem vet ;) Och hålla på att skörda potatis så här på kvällskvisten har jag ingen lust med alls =)

Någon på jobbet hade funderat på varför alla pojkvänner och andra anhöriga varit extra griniga och på dåligt humör sedan i lördags.. Hon hade inte riktigt pejl på när fotbollen började.. tills någon sade att alla undersökningar måste vara klara så fort som möjligt så att han hann hem till matchen började =) Hehe det gäller att ha sina prioriteringar klara ;)

Hoppas ni haft en bra helg och får en minst lika bra måndag!

Lördagkväll

Kan ju inte påstå att jag har långtråkigt på jobbet direkt... Från stilla och lugnt till fullständigt kaos på ett ögonblick.. Älskar det :)

Försökte hjälpa en man som fått i sig en aaaning för mycket att dricka att komma loss från grinden på britsen. Han hade lyckats fastna ganska så bra, hur det nu hade gått till.. Inte var han särskilt hjälpsam heller. Ville bara pussa på handen hela tiden :/
Det var nära att jag hamnat på britsen jag också :( Såg att en del uttråkade patienter följde dramat med leenden på läpparna.. Kul att man kan roa lite, blir ju ganska lång väntan på akuten för de flesta annars.. Lyckades iallafall till slut att få loss hans ben och sedan efter en hel del joxande få honom att lägga sig ner..

Blev betrodd att för första gången vara larm 1 idag, trodde jag skulle behöva vänta längre, har ju trots allt bara jobbat här i en månad, typ. Fick gå på traumalarm nästan omgående... Nervöst när det är så mycket folk; vid trauma kommer både röntgenläkare, narkosläkare, narkossköterska, kirurger, ortoped, medicinläkare... Så det är viktigt att veta vad man ska göra och var man ska stå.. Men det gick bra, tror jag, tack och lov för det..

Såg ett litet rådjur stå och beta vid vägkanten på vägen hem.. Hade gärna velat klappa, men hann inte... Den var aningen snabbare än mig ;)

Sömnlöst

Har inte sovit riktigt lika bra inatt :( Stor partynatt i grannskapet. Firades inte nationaldagen någon annanstans, så firades den iallafall här... Med allsångs-karaoke. Underbart. Fick gå upp och stänga fönstret. Kunde förstås inte sova då heller, blev hett som i en bastu inomhus.. Så upp igen och öppna fönstret.. In strömmade allsången, nu ackompanjerat av ett gräl från grannarna brevid.. Somnade visst till slut iallafall, av ren utmattning antar jag.. För att vakna tidigt av att grannarna nedanför stod och gav varandra odlingstips.. Ville kasta en blomkruka i huvudet på odlartanterna, men tänkte att det var bäst att låta bli ;)

Känner att både kurzweil och den gassande solen lockar idag, det är nästan övermänskligt svårt att behöva åka till jobbet... Ska försöka ta mitt ansvar och pallra mig iväg...

Observationer

Sov som en stock för en gångs skull =). Inte så dumt. Kanske skulle göra det till en vana..
Trist att behöva åka till jobbet, jag var inte alls laddad. Hela helgen är som upplagd för att man ska vara ledig. Hade kunnat göra en lista på flera hundra saker som jag hellre velat göra. Är det inte lika fint väder nästa helg tänker jag klaga..
Sedan var det helt ok på jobbet, jag var ju inte den enda som behövde jobba idag, hehe.
Det är konstigt det där, men allting känns betydligt roligare när man inte är ensam om eländet ;)
Trodde vi skulle ha det rätt lugnt, men det fanns att göra, om man säger så..
Många ensamma och förtvivlade människor som sökte hjälp. Önskar som alltid att jag kunde göra mer. Säga nåt vettigt för att trösta.

Bussresan hem var riktigt rolig. Stoppknapparna fungerade inte, och jag roade mig med att studera allas olika reaktioner =)
En man valde att gå fram och tillbaka genom hela bussen och trycka på varenda knapp. Ingen fungerade förstås. Bussen stannade ändå.
Ett gäng unga grabbar hojtade oroligt "hallå vi ska av, stanna" långt innan vi ens var i närheten av busshållplatsen. Dessförinnan hade de tryckt desperat på ett antal knappar =)
Ett gammalt par som säkert varit ute och svirat tryckte försiktigt på knappen, såg att ingenting hände, viskade tyst till varandra, tryckte igen, ingenting hände, viskade lite, varpå mannen diskret sträckte handen bakåt för att trycka på en annan knapp utan att det märktes alltför mycket.. Ingenting hände förstås. Men bussen stannade.
Gång på gång samma sak. Tydligen utan att folk lade märke till det. Utom jag då :)
Vet inte om det är ett tecken på att jag är väldigt observant eller bara väldigt uttråkad :/

Det bästa av allt var ju att busschauffören hade koll redan från början, och han stannade snällt vid varje hållplats. Jag kunde ju förstås ha sagt nåt, speciellt till den stackars man som tryckte på varenda knapp, men det var så fascinerande att studera att jag inte hade en tanke på det förrän efteråt =)

Hoppas ni får en superskön lördag!

Bråkdelen av en sekund

Märkligt hur snabbt livet kan förändras. Hur snabbt en dålig dag kan vändas till en bra (och tvärtom också tyvärr, jag vet). Det är något som är värt att lägga på minnet. Att allt faktiskt kan vända på bråkdelen av en sekund. När man minst anar det, när man är färdig att ge upp, så tilltufsad av livet att man bara vill stänga dörren om sig, kasta bort nyckeln och dra täcket över huvudet, kan situationen plötsligt förändras.
Det kan räcka med ett vänligt ord. En kram. Någon som fortsätter att tro på en fastän man själv har gett upp hoppet.

Den här dagen började med att jag gömde mig under täcket. Hade sovit i fyra timmar när klockan ringde. Fattade noll och ingenting. Enda lediga dagen den här veckan. Och jag måste upp i ottan för att gå till tandläkaren.. Jippie. Alltid lika roligt. Låg under täcket alldeles för länge och försökte komma på någon bra ursäkt för att slippa undan, men orkade inte skjuta upp det heller. Bättre att få det avklarat. Ångrade mig när jag missade bussen. Det gjorde ingenting, skulle det visa sig, för jag hade gått iväg en timme för tidigt iallafall :(
Ont i huvudet, grus i ögonen, och hela stans barnklasser släpptes lösa samtidigt och alla skulle sitta och hoppa och skrika och blåsa ballonger precis intill mig.. Ingen Mp3 med som kunde komma till min räddning heller. Kände mig inte alls på något vidare humör efter att ha varit hos tandis heller. Fast det är ett år till nästa gång =)

Men sedan! Fick hjälp att köra hem synthen, tur var väl det, för jag kunde inte bära den själv.
Så tung, jobbigt det där när man ska iväg och spela, måste alltid ha någon som bär :(
Helt underbar är han, mister kurzweil, kan knappt slita mig därifrån.

Påmindes om hur viktigt det är att ta vara på det vi tycker om att göra här i livet. Inte det andra förväntar sig av oss, utan det vi själva vill och behöver för att må bra. Strunt samma vad andra tycker! Så länge man inte skadar någon annan tror jag att vi alla skulle må så mycket bättre om vi fick göra det vi innerst inne verkligen vill göra. Så ofta gör man saker för att andra ska bli nöjda. För att andra ska tycka att man duger. Men det viktigaste måste väl ändå vara att vara nöjd med sig själv? Att känna att livet kan vara rätt gott ibland trots allt. Att släppa på kraven att vara så duktig jämt och istället slappna av och ha lite kul..

Hoppas ni får en riktigt fin helg!

Han är här!!

Äntligen!! Dagen är räddad!!

Kurzweil är hemma!!!

Långlunch

Blev snuvad på utekvällen efter jobbet :( Kompisen var tvungen att jobba istället..
Blev dock bara en aning besviken, för jag är ändå så trött att jag antagligen hade ramlat ihop under något bord någonstans iallafall.. Dessutom var jag alldeles full av spår från dagens övningar i gipsrummet.. Inte så roligt att gå ut och äta då, kanske.. Har blivit gipsad ett antal gånger under dagen, och gipsat själv, förstås. Hur roligt som helst. Någon kläckte den briljanta idén att vi borde kunna få gå före i den kilometerlånga lunchkön och roffa åt oss ett bord ute i solen om någon av oss hade gipset kvar. Men snälla som vi är avstod vi naturligtvis ;)
För den delen är det djungelns lag som gäller på lunchrestaurangerna här i stan, spelar nog ingen roll om man så är halvt döende av svält, det duger inte som anledning att gå före i kön..
Så vi fick vackert sitta inomhus, naturligtvis, och några fick bara två gafflar att äta med =)
Men ovana som vi är över att få hela 45 minuter till lunch, njöt vi i fulla drag. Komma iväg från jobbet på lunchen, vilken lyx.. Annars har vi som mest 30 minuter. Om vi inte måste gå ut och jobba på ett larm eller så...

Fick höra att min brorsa råkade på en huggorm mitt i stan idag. Höll på att förlora honom för några år sedan när han blev biten av en giftorm i Thailand. Han satt i godan ro och drack öl på nåt café mitt i stan, märkte först inte att han blivit biten. Sedan veckor på sjukhus där då han svävade mellan liv och död. Och det var andra gången han blev biten.. Fast idag upptäckte han ormen i tid och kunde försätta sig i säkerhet.. Måste erkänna att jag aldrig varit särskilt förtjust i ormar, hur märkligt det än kan låta ;)

Minns när jag arbetade nere i Angola, hur roligt angolanerna tyckte det var att jag blev rädd för alla olika insekter och ormar.. de samlade ihop allt de kunde hitta inom flera kilometers avstånd och visade för mig :( Tror de letade fram något nytt varje dag, tack för det.. Och det var både levande och döda otäckingar.. Ormar, skorpioner, jättekackerlackor, ödlor, och, hjälp!, spindlar... Ryser bara jag tänker på det.. Ibland sparade i små burkar, ibland (oftast) gömda i handen eller bakom ryggen.. Så jag har sett en stor del av insektsbeståndet i Angola... kanske rent av innehar något sorts rekord?

Hoppas ni får en skön kväll!

Utan rustning

Vissa dagar känns det som om jag vaknar upp hudlös och försvarslös och inte kan värja mig mot det jag möter under dagen. Helt utan förvarning når någon jag möter direkt in i mig och berör på djupet. Och jag är tvungen att kämpa hårt för att behålla fattningen och fortsätta göra mitt jobb. Fast ibland har jag bara lust att ställa mig och skrika i ett hörn eller låsa in mig på toaletten och gråta för att livet kan vara så jävla orättvist. Och idag var just en sådan dag.... I vanliga fall brukar det inte vara något problem att hålla en viss distans till det jag möter, men såna här dagar är det kört. Två unga killar vars öden vid olika tillfällen under dagen bara grep tag i mig när jag inte alls var beredd. Ibland känner jag mig bara så liten och maktlös. Fast jag visade det inte utåt förstås, och jag skötte mitt jobb som jag skulle. Annars skulle jag inte kunna jobba med det här. Var kanske lite tårögd emellanåt bara.. Såna här möten påverkar inte själva jobbet, men det är med mig hela vägen hem, ibland en lång tid efteråt. Fan vad grymt livet kan vara.

Måste ha haft nån bad vibe idag, imorse blev jag först halvt ihjälskrämd av sötkissen som jag vill sno med mig hem, fast inte nu längre, han stod bakom en buske och fräste och väste högt åt mig.. Vad sjutton?? Jag som är världens snällaste, han brukar ju alltid kela med mig... Höll på att hamna där i busken själv i rena förskräckelsen.. Sedan gick jag en liten genväg, som jag aldrig ska gå igen, för där blev jag anfallen av en elak fiskmås. Mindre en en halvmeter ovanför mitt huvud flög den, dök ner flera gånger, skrattade rått.. Men vad f-n.. började undra om jag varit så trött att jag tagit fel på duschcremen och soppåsen i villervallan..
Jag hann undan med nöd och näppe, lucky me.. Verkar som jag får införskaffa någon gammal medeltidsrustning att gå i till jobbet. Ska väl kunna skydda mot framtida attacker ;)

Hoppas ni haft en fin dag i värmen!

Mannen på bussen

Fick sällskap på bussen på väg till jobbet. Vi vägrade båda att kliva på "sightseeing"-bussen som kuskar runt överallt på alla krokiga avvägar, blev istället stående och började att prata i väntan på den riktiga bussen. Ganska så snart kom vi in på resor. Fick tipset att åka till Slovenien för en spavecka. Ska tydligen vara hur bra och billigt som helst. Han och hans hustru hade precis varit där i sju (!!!) veckor. Antar att det inte var spa hela tiden då.. Fast jag frågade inte. Mannen var alldeles begeistrad över en utomhuskälla han hade badat i; sade att efter att ha plaskat runt där i vattnet i en timme kände han sig som pånyttfödd.. jo.. han sade faktiskt så :)

Men det riktigt intressanta samtalet kom sedan, när vi började prata fiske..
Det visade sig att han faktiskt fiskat haj vid ett flertal tillfällen =) Hade provat både vid kusten utanför Sydafrika och på flera ställen som jag inte kommer ihåg just nu.. Vid ett tillfälle hade de fått upp en haj, vilket inte är det allra lättaste.. Går inte att dra upp dem rackarna bara i kroken de huggit på, utan man måste snara hajen i stjärtfenan först, så det är ett litet konststycke.. Den var över två meter lång och sprattlade på bra..För att få död på den var de tvungna att sprätta upp buken.. (sorry, blir lite slaskiga detaljer här, men det kan inte utelämnas..) Sedan är det tydligen så att ryggfenan är värd jättemycket om man fått upp en haj. Så mitt resesällskap hade kämpat bra länge för att frigöra den, och hade lagt den på tork på däck... men glömde att däcket spolades rent en dag i veckan, vilket var dagen efter. Så den spolades överbord..
Men fatta känslan att få en haj på kroken... Wow.

Mina egna fiskehistorier är inte riktigt lika häftiga :(

Fullt ös förstås idag på jobbet. Ändå helt ok för att vara måndag.

Hoppas ni får en jättebra tisdag!!

Måndag igen

Konstigt att det är svårare att gå till jobbet efter det att man varit ledig. Borde ju i rimlighetens namn vara tvärtom. Att man hoppar upp ur sängen och jublar över att det äntligen är dags att ge sig av.. Har aldrig lyckats uppbåda den känslan :(
Men jag jobbar på det... så en vacker dag så.. lovar att meddela när och om det händer..
Kanske har att göra med att det är måndag. Måndagar är helt enkelt inte min grej.. Jobbar dessutom kväll idag igen, vilket är bra på så sätt att det innebär sovmorgon.
Men en måndagkväll på akuten... då är det som mest att göra.. får glädja mig åt att tiden går fort då iallafall...

Hade glömt bort att den nakna kocken inspirerade mig för ett tag sedan till att odla potatis på balkongen.. Trodde aldrig att nåt skulle hända.. Men igår såg jag att någonting grönt stack upp ur jorden =) Får väl se hur det hela utvecklar sig.
Apropå den nakna kocken; har alltid tyckt det är himla synd att han använder sig av falsk marknadsföring ;)
Vore kul om han vispade runt i grytorna helt naken.. eller kanske inte..
Har tydligen vaknat på helt fel sida idag... hur ska denna dag sluta??

Solig söndag

Skulle förstås aldrig skrivit sådär om datorn igår, det vet ju vem som helst att det går åt fanders då.. F-n.

Annars; en riktigt skön dag i solen... Hade gärna tackat ja till ytterligare några veckors ledighet om chefen bara hade ringt och frågat.. Jag är ganska flexibel när det gäller sånt, ställer upp när och om det behövs ;) Men ingen hörde av sig, inte i det ärendet iallafall.. Synd. Så jag antar att det fortfarande är aktuellt att pallra sig iväg till jobbet imorgon..

Det är för bedrövligt, snart är det midsommar. Och jag jobbar då :(
Det har chefen nämligen tagit sig tid och ringt och frågat om.. har börjat inse att jag inte har mycket till liv.. hoppas ni håller er lugna och friska i midsommar..

Tränat idag, är alldeles darrig i armarna. Måste väl vara ett säkert tecken på att jag tränat hårt och effektivt, inte att jag är otränad.. ;)